Olusten i förlusten

Hurra! Mina aktier steg med 8 390 kronor förrförra veckan. Hurra! Förra veckan steg de med 4 419 kronor. Men nä? Denna veckan har de tappat 238 kronor. Det är inte roligt. Att förlora är jobbigt, jobbigt. Jag är inte rationell och det är inte du heller - för vi är människor.

Pengar kan tyckas vara en naturlig del av våra liv. Men ur evolutionär synvinkel är pengar mycket onaturligt och märkligt nytt för oss människor. Vi förstår dem inte. Det beror på så kallade mentala tumregler. Vår hjärna använder dessa för att hitta genvägar i beslutsprocesser för att dessa inte ska ta för lång tid. Oj, där kommer en tiger - ska jag klättra upp i ett träd eller springa? Tiden har alltid varit dyrbar. Hjärnan gillar det enkla och gör automatiskt kopplingar till det vi snabbt minns och sådant vi ofta tänker på. När det gäller pengar använder vi tyvärr mer det sunda förnuftet än vår förmåga att räkna.

Vi gör bedömningar, uppskattningar och antaganden som förnuftsmässigt känns sannolika men som baseras på erfarenheter som många gånger inte är relevanta. Och när det gäller pengar använder vi oss av tre mentala tumregler som sabbar för oss:

• Status Quo Bias - vi tenderar att välja så som vi valt tidigare.
• Framing - vi gör relativa jämförelser mellan alternativ.
• Loss Aversion - vi avskyr förlust mer än vi tycker om vinst.

Det är mänskligt att tro att ett val vi gjort tidigare, som visade sig vara bra, också är ett bra val en andra gång. Vanor är alltid ett problem för en privatekonomi och ska ifrågasättas.

Relativa jämförelser är heller inget bra för din plånbok. Att jämföra exempelvis mobilabonnemang utan att räkna och bara titta på vad som ingår är ett sådant misstag. Att vi saknar förmågan att intuitivt ersätta kostnaden för en vara eller tjänst med värdet på alternativa inköp innebär att vi ger pengar ett relativt värde för varje köptillfälle. Pengar är alltså olika mycket värda för oss beroende på vad vi köper och köpets sammanhang, trots att värdet på pengar egentligen är absolut.

Märkligt nog värderar människan pengar som vi riskerar att förlora dubbelt upp. Vi tenderar kort sagt att ta risker om vi tror att det finns den minsta lilla möjlighet att vår förlust kan bli noll - vilket är galet i allt från aktie- till bostadsaffärer. En liten förlust idag kan trots allt innebära att du har möjlighet att göra en större förtjänst i morgon. Att sälja det som gått upp i värde och behålla det som gått ner är en klassisk felmanöver i bland annat aktiehandel.

Så min veckoförlust på 238 kronor ter sig inte så dålig om jag istället backar lite och blickar över tre veckor. Eller varför inte 10 veckor? Medvetenhet kring mänsklig svaghet borde hjälpa oss att ta bättre beslut?

Läs även andra bloggares åsikter om Det som är livet, Privatekonomi, Känslor, intressant?