Kommunicerande kärl

Familjen Penning bor i en villa byggd runt 1990. För den betalade vi 2011 över tre miljoner kronor och fastigheten är till stor del belånad - vi betalar därför ränta till banken för nåden att ha tak över huvudet. Nu i deklarationstider så får vi göra avdrag för dessa räntor, det så kallade ränteavdraget. Det är 30 procent av räntorna som vi får lov att kvitta mot inkomstskatten. Det är kan ju tyckas trevligt och positivt - men är det egentligen inte alls.

Ränteavdraget är egentligen inget avdrag i deklarationen utan en skattesubvention. Och i dessa dagar när vår nya rödgröna allians vill höja beskattningen på sparande, inkomster och pensioner - samtidigt som vi har ett abnormt lågt ränteläge - sticker i mina ögon. Eller rättare sagt, det känns för jefligt.

Det enda ränteavdraget gör är att vår gemensamma ekonomi går miste om i storleksordningen 30 miljarder kronor per år - som jämförelse tre gånger så mycket pengar som den nyligt gjorda försvarsöverenskommelsen innehåller på tre år. Allt bara för att människor ska kunna överbelåna sig.

Varför överbelånar sig människor? Jo, för att våra bostäder i princip automatiskt blir 30 procent dyrare då alla kalkyler baserar på att ränteavdraget existerar. Det är ett dopat system som egentligen ingen vinner på.

Däremot kan det vara svårt att få denna karusell att stanna upp. Jag är ingen vänsterpartist men anser, liksom Jonas Sjöstedt, att ett avskaffande av ränteavdragen på sikt är en bra väg att gå. Ett utmärkt sätt är just att årligen sänka ränteavdraget med kanske en till tre procentenheter för att mjuklanda påverkanseffekten.

Intressant är att lägenhetspriserna i Stockholm nu skjuter snabbt i höjden då många nu tydligen vill skynda på flytten för att undvika amorteringskraven som kommer i höst. Prata om att skjuta sig själv i foten - gungor och karusell, kommunicerande kärl.

Läs även andra bloggares åsikter om Amortering, Bolån, Boräntor, Bostad, intressant?