Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte. Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprak

Relativt passé


Följ dina drömmar och jobba med det du vill. Ja, det är väl då lättare än vad det låter. Entreprenörskapets låga ska brinna klart och intjäning av pengar - det är inte så viktigt. En och annan har bevisligen blivit förmögna på kuppen då de släppt sina grå jobb och slagit in på en spännande men oviss väg. Desto fler kanske lyckats förverkliga sig själva men lever knapert.

Mina drömmar vävs inte samman av ett arbete. Mina drömmar kostar mer än vad de möjligen kan dra in. Jo, jag vet - jobba med din hobby och du jobbar inte en dag mer i ditt liv. Jag har hört det ordspråket, jag med. Jag ser ingen sådan hobby i min närhet, så den lösningen ter sig främmande. Och jag har inte den energin som räcker till att fokusera stenhårt med en karriär heller. Att ha tonårsbarn är ingen dans på rosor varje dag och hemmalogistik är en utmaning i sig. Dygnet har 24 timmar hur jag än försöker sträcka på dem.

Jag har inget dåligt jobb alls. Det är hyfsat betalt, innehåller en stor frihet och jag lär få behålla det så länge som jag önskar. Det är kanske att jag jobbat länge på samma ställe som påverkar? Jag tror att det är viktigt att väga för- och nackdelar i att stanna kvar på en arbetsplats och att byta till en annan. Jag jobbar ju inte med det som intresserar mig allra mest, nämligen privatekonomi, men för den sakens skull har jag ju inte det trist och tråkigt om dagarna. Däremot jobbar jag för mycket, det är jag medveten om.

Jag sitter kvar på jobbet när alla andra gått hem. Jag sörjer inte för jag har övertidsersättning i pengar eller i komptid. Mer handlar det om att dra in lite mer pengar och kanske jobba lite mera nu för att njuta av frukterna i en framtid som inte ska vara alltför långt fram i tiden. Frihetsfonden ska underhållas, utvecklas och växa till sig samtidigt som familjen Penning ska hinna med och ta sig råd att göra saker här och nu.

Jag fyller 48 i år. I Sverige är man relativt passé redan då på arbetsmarknaden. Jag har inga ambitioner att slita häcken av mig i ett nytt karriärrace - snarare letar jag alternativ till att jobba lite mindre på sikt - om jag får för min arbetsgivare. Om 10 år ser jag det inte som omöjligt att göra något helt annat under resten av mitt liv.

Därför är jag försiktig med kostnaderna. Jag räknar gärna på dem fast på årsbasis  och jämför dem procentuellt med nettoinkomsten och med Frihetsfonden. Det finns en hel del värt att försaka här och nu för att snabbare nå en ekonomisk frihet.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , intressant?

Kommentarer

Populära inlägg