Snodd rabatt

Ett vanligt fenomen i svenska städer är att människor med tvivelaktig moral norpar blommor, lökar och andra växter ur kommunens rabatter. Det är ju så klart stöld och hade vår poliskår inte varit så ineffektiv, underbemannad och med prioritetsbekymmer så skulle detta lagfaras. Jag önskar att jag kunde lagfara min storbank som norpade min och frugans rabatt.

Vi lade om ett av våra två bolån häromveckan och band detta på ett år. Räntan sjönk därmed från 3,19% till 1,52%. I reda pengar handlade detta om drygt artontusen kronor per år - en rejäl slant. Nöjda och belåtna med detta stegade vi hemåt hand i hand.

När jag i ett helt annat ärende påtade på bankens hemsida upptäckte jag att rabatten var stulen. Ja, rabatten på det andra lånet var borta. 1,52% var ersatt med 2,02%. Omsatt i kronor en skillnad på 6 375 riksdaler. Jag kontaktade banken för jag visste vad som skett.

På min storbank erhåller man, om man förhandlar, en rabatt på bolåneräntan som sedan gäller i ett år. Efter detta så tar banken sonika bort rabatten och meddelar sig inte i ärendet. Min tolkning av detta är solklar: med lite tur så kan storbanken norpa rabatten utan att det märks och därmed ta ut den högre räntan. Det hade då varit intressant att veta hur många svenska bolånekunder som sitter utan rabatt och glömt bort att kontrollera?

Nu var det ju ingen fara på torpet, det står en blänkare i min kalender att årligen följa upp detta. Men principen är en aning oetisk, enligt min mening - banken borde kunna kommunicera mer med kunden. Eller vad säger du?

Läs även andra bloggares åsikter om Bolån, Boräntor, Etik i ekonomi, Privatekonomi, intressant?