Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte. Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprak

Inte tveka nu


Hur är det ställt med vår spartradition numera? Att så som förr samla i ladorna inför fimbulvintern? Jag själv, som växte upp som Slösa, påbörjade ett litet, litet sparande när våra barn var små. Inte varje månad men så ofta som det gick. Ett par hundralappar, ibland tre. På den tiden sparade jag i Storbankens fonder och avkastningen mer eller mindre uteblev.

Med tiden blev det likväl en slant som flyttades till en tjänst som hette E-trade. Där gjorde jag ibland lyckade affärer men oftare ganska usla. Tålamodet var ganska så kort, vill jag minnas.

Sparpengarna tog sedan en tur till Nordnet Direkt innan allt numera finns hos Avanza Bank - till stor del för att tjänsteutbudet är komplett och ger mervärde.

Att sätta in slantar istället för att direkt konsumera dem kan vara ett motstånd i sig. Det är aldrig svårt att hitta anledningar till att låta bli att spara - det finns alltid hål att stoppa sin löning i. Vi kan spara senare, när vi blir äldre och har högre inkomst, så kan vi resonera. Men urkraften i avkastning över tid kan aldrig underskattas - för den är så stor.

Den genomsnittliga avkastningen för exempelvis aktiefonder har över tid legat på cirka över sex procent per år. Om vi antar den avkastningen framöver innebär det att om du börjar spara 500 kronor i månaden när du är 25 år så har du när du är 65 år fått ihop drygt 1 100 000 kronor. Börjar du spara senare i livet kan du förstås fortfarande komma upp i samma belopp när du är 65, men då krävs att du stoppar in mer pengar själv. Ju tidigare du börjar spara, desto längre tid får pengarna på sig att växa med hjälp av den fantastiska ränta på ränta-effekten. Ju längre du väntar med att börja spara, desto mer pengar måste du alltså själv sätta in.

Om du börjar spara senare i livet måste du kompensera, inte bara för de missade insättningarna, utan också för den missade avkastningen på de pengarna. Väntar du tills du är 45 år måste du spara drygt 2 000 kronor per månad för att komma upp i samma belopp när du är 65 som du hade fått ihop om du börjat spara 500 kronor vid 25 års ålder, det vill säga mer än fyra gånger så mycket per månad.

Jag började sent då jag är senkommen. Det straffar sig, så klart. Därför så gäller det att vara rädd om sina sparslantar, de som man faktiskt har undantagit från konsumtionen. För mig som inte har tiden på min sida måste jobba med större insättningar och klokare sparbeslut. Du som är 25 år kan i princip göra massor med fel - bara du ser till att spara nu!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , intressant?

Läs om tankar kring mina investeringar och aktier på min blogg hos TradeVenue

Kommentarer

Populära inlägg