Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte. Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprak

Månadssummering 2016 februari


Den sista skånska vintermånaden är förbi och tulpaner, krokus och andra vackra vårväxter poppar upp allt efter. Att freda dessa mot hjortar och rådjur är en utmaning men jag hoppas att få uppleva lite glädje och färgprakt i vår.

Jag läser att vi svenskar fortsätter att låna allt mer till konsumtion och det är min typ som är värst - medelålders män med hyfsad inkomst och det som lockar mest är en ny bil. Ja, med tanke på hur många nya, blänkande vagnar jag ser varje dag i parkeringshuset så ser jag inget som motsäger det.  Men det finns annat.

Man lånar till renovering och till möbler. Man lånar till semester och nya bröst. Man lånar till bröllopet och då i storleksordningen etthundratusen kronor.

Vi får väl se hur det utvecklar sig på sikt men risken är stor för många personliga tragedier. Familjen Penning väljer att minska skulder och bygga kapital i ett led att stormsäkra. Jag trivs med låga räntor för de ger möjligheter men jag inser att högre är på väg.

Hur gick vår månad?

Ja, några nya bilar finns inte i vårt hushåll. Våra två vardagspendlare är från 2006 respektive 2012 och har 27 och 13 tusen mil på mätarna. Den äldre av bilarna kanske behöver bytas under året men det tar allt lite emot. Jag har nu skrivit ned våra personbilar till noll kronor i värde och blott bostaden räknas som realtillgång. I nedan kalkyl undantas bostaden och eventuell annat fast egendom typ bil, båt eller lösöre.

Under månaden ökade värdet på kapitaltillgångarna med 4,07 procent vilket är ganska prima. Prognosen för helåret blir 30 procent enligt kalkyl, en ganska blygsam sådan med 6 procents årlig utveckling. Det finns dock en risk att en personbil behöver bytas ut efter lång och trogen tjänst vilket kan påverka detta.

Skulderna minskade med 0,99 procent under månaden och för helåret är prognosen 4,08 procent. Jag vet inte om det är bra eller dåligt men det är där vi ligger idag. Men att räkna plus 20 år innan skuldfrihet är inte humörshöjande.

Kvoten mellan kapital minus skulder förbättrades därmed med 2,11 procent under månaden och för helåret är prognosen 14,34 procent eller 327 779 kronor per år vilket känns lite mäktigt.

Breakeven mellan kapital och skulder nås då år 2022 - det vill säga om sex år om prognosen blir så pass bra. Breakeven är alltså enbart skulder och sparkapital, inget annat. Inte huset och inte pensioner. Breakeven är ett tillstånd av jämvikt mellan skulder och kapital - ett tillstånd av skuldfrihet utan att behöva sälja kåken.

Skuldernas avbetalningstakt är 109 518 kronor för helåret. Om inget ytterligare kapital avsätts till amortering är vi skuldfria under år 2041 som är det år vi fyller 75 år. Detta är dock mest en anekdot då skuldfrihet kommer att prioriteras före 60 års ålder.

Det är kul att prognostisera men ack vad sådant är osäkert. Men att allting rör sig i rätt riktning är inspirerande och gör det hela lite roligare.

Läs även andra bloggares åsikter om , intressant?

Kommentarer

  1. Hej Per!

    Som vanligt trevligt att läsa dina inlägg. En fråga dock: du säger att du når break-even mellan kapital och skulder 2022. Är det kvoten mellen Skulder och Eget Kapital, d v s skuldsättningsgraden, du menar. Ett företag strävar ofta efter skuldsättningsgrad på 150-200 %. Du strävar efter 100 %. Är inte det lite tufft?

    Bor själv i Stockholm och kan uppgivet konstatera att med mina 53 år och höga bolån kommer jag aldrig komma i närheten dessa siffror trots hög inkomst. Bolånet är 1,8 MSEK och bostaden värd 3 MSEK (ännu).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej & tack, Tomas. :)
      Jag prognostiserar blott så utfallet kanske inte blir så bra. :)

      Vår bostad värderas till c:a 3,5 miljoner. Den finns inte med i min kvot, vad den nu ska kallas.

      Jag jämför aktie- och kapitaltillgångar - kanske att jämföra med fritt kapital - och våra skulder. Sparande, utdelning, värdeförändring och amorteringar renderar enligt prognos en förbättring i kvoten mellen dessa båda med c: 14 %. Det är denna jag bygger prognosen på.

      Hur sparar du idag och varför tror du att du inte kan nå ett breakeven?

      Radera
  2. Jag amorterar inte på bolånet utan sparar på ISK-konto cirka 2000-3000 kr per månad. Min tanke är att detta kan ge en värdeutveckling på insatt kapital medan en amortering av bolån endast minskar min skuldsättningsgrad. Amortering med samma belopp motsvarar 1-2 promille av bolånet per månad vilket känns lätt meningslöst. Värdet på bostadstillgången är samtidigt svår att prognostisera då bostadsmarknaden i Stockholm är svårbedömd på sikt. Sparar då hellre i aktier som ett pensionssparande. Hade gärna velat vara skuldfri den dagen jag pensionerar mig, men det är inte realistiskt med tanke på att det endast är 12-15 år dit.

    En reflektion: det är inte din skuldsättningsgrad som bestämmer din materiella levnadsnivå; det är ditt kassaflöde. Hög skuldsättning kan vara försvarbart om du har råd med det. Men visst, den dag man går i pension minskar ju kassaflödet. En låg skuldsättning är ju att föredra då.

    SvaraRadera
  3. Intressanta reflektioner, minst sagt.

    Utan att veta exakt hur din situation ter sig så är min spontana reaktion att sparandet är lite lågt om du anser dig ha en hög lön i Stockholm. Men att du väljer att spara och inte amortera är mest en smaksak. Jag själv föredrar en mix som då faktiskt innebär ett sparande med både risk och icke-risk. Som du skriver, bostadstillgångar är inte lätt att sia om på sikt. Du verkar inte fundera på en tidigare pension och ett billigare boende?

    Angående din reflektion så vill jag lägga till fler risker så som sjukdom och arbetslöshet. Att ständigt känna att min inkomst är en strid på kniven tynger mig redan idag. Därför vill jag enklare kunna krympa kostnadskostymen på sikt.

    Ha det så bra! :)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Välkommen att kommentera här på bloggen, inget går upp emot en levande dialog. För att göra det så enkelt som möjligt men samtidigt bibehålla ett skydd mot anonymitetens nättroll krävs nu inloggning för att kommentera.
Kommentarer kräver registrering, exempelvis hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör.
Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, hets mot folkgrupp, uppmaning till brott eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam kommer att raderas.
En del kommentarer identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats. Ha tålamod!
I övrigt undviker jag att censurera så det är kommentatorns ansvar för innehållet som föreligger.

Populära inlägg