Att lära sina barn att ta hand om sig själva är i grunden en av föräldrars viktigaste uppgifter. Ett av dessa göromål är att lära ut att hantera pengar. Min mor och far gjorde det inte och se hur det gick för mig - upplyst i en alldeles för sen fas i livet via den hårda vägen, tyvärr.
Jag vet att det finns föräldrar som hanterar sina barns privatekonomi trots att dessa är tjugofem eller äldre. I mina ögon är det detsamma som att handla, städa, tvätta, diska och torka sina vuxna barn i rumpan - det gör sig inte.
Att avgöra hur, när och varför man ska prata pengar med sina barn handlar till stor del om mognadsgrad. Och jag tror att denna mognad är direkt korrelerad till hur mycket man väljer att skämma bort sina barn, oavsett område. Att ta eget ansvar är i grund och botten katalysatorn för att kunna hantera pengar, tror jag. Att vara bortskämd är ett skällsord och en stämpel barn kan få, vilket är synnerligen elakt eftersom det hela är föräldrarnas fel.
Motsatsen till bortskämd är en hel radda mycket trevligare epitet så som blygsamhet, sparsamhet, tålamod och förmåga till fördröjd tillfresställelse - egenskaper som krävs för att kunna hantera privatekonomiska frågor. Därför är detta en central fråga i rollen som förälder.
Veckopeng, månadspeng eller barnbidrag - kalla det vad man vill men de pengar vi ger våra barn är deras lön eller ersättning, lämpligen kopplat till något arbete eller bidrag till
företaget, det vill säga familjen. Samtidigt, allt ska inte belönas med pengar.
Enligt mig så är en familj en enhet som hjälps åt. Sysslor i och runt bostaden hjälps vi åt med - eftersom vi är en familj som tycker om varandra, att vi vill ha det rent och fint, att laga mat, städa, plocka undan och ha det trevligt tillsammans. Att kunna göra handlingar av glädje, omtänksamhet och av engagemang gör vi därför för varandra.
Vi föräldrar jobbar hela dagarna medan barnen går i skolan - detta är våra arbeten. Allt annat därefter är vårt gemensamma ansvar och inget
lönearbete. Däremot, sköter man skolarbetet och är en god kamrat i skolan - då är man också berättigad till en lön. Att få pengar för att städa sitt rum? Never ever! Att sticka till pengar förutsättningslöst i tid och otid? Nej, nej - det skapar ingen mogen vuxen framåt.
De pengar ditt barn får är i sig ett verktyg för lärande. Det måste finnas en koppling mellan dessa slantar och en insats annars är det totalt meningslöst. Ingen insats - ingen lön, så lyder ekvationen. Att löneförhandla ingår också som en kunskapshöjare - låt ditt barn argumentera varför de ska ha en högre veckopeng. Barn är smarta. Förvänta dig mer av dem.
Läs även andra bloggares åsikter om
Barn,
Lön,
Arbete,
intressant?
Spännande inlägg!
SvaraRaderaJag har ju relativt nyligen tagit tag i min egen och vår familjs ekonomi och på så vis också fått upp ögonen för vad tid kan göra med sparade kronor. Med denna insikt kommer ju också bannandet av sig själv att man inte började sätta undan pengar långt långt tidigare. Detta är nu något jag vill att mina barn ska få med sig tidigt. Jag har en 9 åring som jag nu ska göra mitt yttersta för att hon ska få ett grepp om ekonomi och en vilja att spara lite. Vi får se hur det går.
Håller med dig till 100% om att inte ge "lön" för vanligt hushållspyssel som att städa rum eller liknande.
MvH Pengaregn
Exakt. Att lära ut är hela melodin. En nioåring är också smartare än vad många tror. :)
RaderaInte konstigt att Sverige är en ledande curlingnation.
SvaraRaderaJag är lite mer än skrämd men så är jag ju osså gubbe och fattar kanske inte? ;)
RaderaJag och frugan diskuterade detta igår kväll igen över en promenad. Vi är rörande överens - vi rullar inte ut någon finansiell röd matta åt våra barn. Att ha det lite fattigt och få kämpa lite som ung är bra. :)
SvaraRadera