Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte. Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprak

Inget vunnet


Sommaren är här! Fortsatt shorts och t-shirts för mig när jag förundras över att september närmar sig sitt slut och skogen ännu inte börjat skifta i gula och röda toner. Att sitta utomhus på en trädgårdsstol och svettas under sen eftermiddag är märkligt men samtidigt behagligt. Eftersom mina depressionsmånader närmar sig är jag glad över att hösten ter sig kortare än vanligt.

Hade några vänner över på middag aftonen härom. Detta par har en lite tuffare ekonomisk situation än vad vi själva har. Vi talade lite om skulder. De berättade att de hade lagt om sina skulder till ett enda lån och därmed sänkt sina räntekostnader rejält. Klokt, tyckte jag. Sedan så sänkte vi också vår månadsbetalning, berättade de. Oklokt, tänkte jag.

Att jaga räntekostnader för livets tidigare synder är väldans begåvat. Jakten till att bli av med onödiga kreditkostnader bor i lägre räntor. Men att sedan cementera fast skulden genom att dra ned på amorteringen - för att fortsatt ha råd med en skidresa? Nja, där körde vi i diket.

Ett konsoliderat lån, men med lägre ränta, är fortsatt ett lån. Ekvationen är ju egentligen ganska enkel: halverar du din räntekostnad men förlänger amorteringen med det dubbla så blir lånet lika dyrt. Du förbättrar visserligen kassaflödet här och nu men använder du det till ny konsumtion har du vunnit nada.

Än värre är att ditt beteende inte har förändrats. Du har helt enkelt inte behövt anstränga dig alls. Jag har lite svårt för dum lathet. Fast det nämnde jag aldrig.

Är det inte bättre att antingen behålla amorteringen eller att investera överskottet, tyckte jag. Äh, man måste unna sig lite, blev repliken. Nä, nu sätter jag på kaffet, fortsatte jag och reste mig.

Läs även andra bloggares åsikter om , , intressant?

Kommentarer

Populära inlägg