Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte. Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprak

Den chockerande enkla matematiken bakom en tidig pension


Idag har jag putsat fönster. En sådan där meningslös syssla som inte har ens någon veckas varaktighet på höstkanten. Men jag hoppas på att frugan blir glad då detta är viktigare för henne än för mig. Samtidigt så var aktiviteten en mental avkoppling efter ännu en ganska tuff arbetsvecka. Nu sitter jag iallafall ned men en rykande het kopp kaffe och funderar i finans.

Insikten är brutal men nog så nödvändig. Jag borde nog egentligen inte ägna mig åt att investera mina egna pengar, jag är helt enkelt inte duglig nog på området. Ett sådant område är min premiepension. Jag har petat och pulat och bytt men snittar sedan start med tre procent. Förfärligt. Samtidigt så har jag en del av tjänstepensionen, som jag inte ägnat något intresse alls, som ökat mer än femfaldigt sedan 2005. Nej, vad tycker ni? Hur ska jag investera klokt och få en god avkastning via fonder där jag är en passiv intressent?

Jag och frugan har ett bättre arbetsområde att ägna oss åt, nämligen sparandet. Från och till har jag genom åren läst, förtjusats och förfärats av Mr Money Mustache och hans fantastiska förmåga att spara undan nog med pengar för att dra sig ur ekorrhjulet för gott. Hans inlägg om den chockerande enkla matematiken bakom en tidig pension borde alla läsa - åtminstone för att skaffa sig en insikt i just enkelheten. Och vilken är den? Jo, ju mindre du spenderar av din inkomst desto mer har du över till att spara.

Herr Penningmustasch gör några enkla antaganden i sin kalkyl:
  • att dina besparingar presterar en femprocentig årliga avkastning.
  • att du lever enbart på avkastningen.
Utan att fördjupa mig för mycket i artikeln så innebär detta att man kan gå i pension vid lite olika tider beroende på sparförmågan:
  • spara 5% och gå i pension efter 66 år.
  • spara 10% och vila efter 51 år.
  • spara 25% och ta det lugnt efter 32 år.
  • spara 50% och stämpla ut efter 17 år.
Att ens spara undan 10 procent av sin inkomst är mindre vanligt idag. Men att gå ifrån 10 till 15 procent innebär åtta års mindre tid av löneslavsarbete. Som sagt, läs artikeln om ni missat den - den gör dig antingen insiktsfull eller chockerad.

Läs även andra bloggares åsikter om , , intressant?

Kommentarer

Populära inlägg