Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte. Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprak

Göromål


Några dugliga svenska termer anser jag saknas - de kallas för Doers och Talkers. Det här tycker jag något spännande att fundera kring. Finns detta begreppspar i verkligheten? Och vad innebär de i så fall? Är det ena bättre än det andra?

Då jag är något av en fönstertittare som gillar att observera hur människor beter sig så har arbetsplatser varit en tacksam arena. Det finns absolut Talkers. De älskar att vara i centrum, att höra sin egen röst och sina åsikter. De har ofta ett gott självförtroende och uppvisar kunskaper i vitt skiljda områden, inte sällan kring sådant de inget tycks veta något om. Möten är Talkers favoritplats där de kan prata, rita, peka och dividera. Att socialisera är viktigt för en Talker och det är för mig tydligt att Talkers ofta är väldigt extroverta. Och jag tror absolut att Talkers skapar nytta - de är de som kan prata omkull kundern att signera kontraktet, påvisa nytta som inte finns, måla upp visioner och drömmar i alla dess färger. Jag känner underbara Talkers men tyvärr också Talkers som är undansmitare och lever under radarn när det gäller att åstadkomma något reellt.

Det blir då ganska tydligt att jag själv ser mig som en Doer. Jag pratar mindre och tänker oftast efter före. Jag gillar att åstadkomma något och finner en belöning i det och inte av andras hurrarop eller visslingar. Jag levererar saker. Jag bygger ting. Det blir ett konkret utfall men därmed inte sagt att det hade varit möjligt utan en eller ett par Talkers. Antagligen kan jag inte åstadkomma sådana resultat heller.

Inte sällan anses en Doer vara bättre än en Talker. Jag håller inte med alls. En Talker bidrar med visioner och idéer och en Doer affektuerar. Att bara göra saker utan eftertanke och planering är av föga nytta. En person kan vara båda, tror jag. Och jag tror att de behöver varandra. Nej, sämst av alla är en Watcher - en som står där i hörnet och gör varken eller. En som inte bryr sig. En som har en egen agenda och inte vill deltaga.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , intressant?

Kommentarer

Populära inlägg