Det här är ett inlägg som handlar om boende och hus med
krypgrund. Intresserar du dig inte för sådant är det kanske ingen idé att läsa vidare.
Det finns ett byggnationssätt som kallas för krypgrund vilket innebär att huset är byggt på en grundmur som sedan har ett utrymme under huset med luft mellan mark och trossbotten. En traditionell torpargrund har samma princip men är inte samma sak - torpargrunden var en enkel grundläggning, ofta med natursten för att ta upp vikten av murstocken. Vårt förra hus byggt under slutet av 1700-talet hade en sådan där grunden var fylld med sand och glaskross - den senare för att mota råttor och annat grävande ohyra. Det fanns inget utrymme att krypa i den grunden då höjden var mellan 5 och 15 centimeter.
En modern krypgrund är byggd med en högre grundmur och oftast med uteluftsventilering. I många hänseende är krypgrund ett utmärkt sätt att bygga hus - all rördragning finns där lättillgänglig och enkel att inspektera eller förändra, mer energieffektiv än en markplatta och relativt radontrygg. Vid skyfall kan vatten tränga in men kan enklare torkas ut än vid markplatta eller källare. Tyvärr hör man för det mesta att krypgrund inte är bra då den fukttekniskt kan anses vara en riskkonstruktion. Detta är båda sant och falskt.
Krypgrunden är med sina stora massa värmetrög vilket medför risk för kondens under vår och sommar. Precis som ett kallt glas vatten blir fuktigt i värmen kan vattenånga kondensera i en krypgrund och orsaka mögel, röta och andra skador. Ventilerna i grunden för ständigt luft genom grunden och med den fuktiga sommarluften är denna risk uppenbar.
Huset vi köpte 2011 har en ventilerad krypgrund som inspekterades noga före köpet. Det fanns inga skador eller uppenbara problem men relativt omgående placerade jag en hygrometer i grunden för att kunna se hur årstidens växlingar hanterades. Vår och sommar uppvisade kortvariga nivåer kring 90-95% luftfuktighet och vi bestämde oss för att vara proaktiva. Och istället för att installera en avfuktare och att stänga alla ventiler valde vi
en termisk lösning -
Trygghetsvakten.
Trygghetsvakten kan ni läsa mer om här. Principen är att vid behov med hjälp av värmekablar värma upp luften mot trossbotten för att höja daggpunkten. Den varmare luften förhindrar daggutfällningar och den fuktigare luften ventileras efterhand ut. Kabeln är kopplad till en smart låda med en hygrometer för att optimalt kunna hantera klimatet i krypgrunden. Jag beställde två slingor för vår krypgrund från
Ljungby Fuktkontroll & Sanering som kan de här sakerna.
Jämfört med en avfuktare är Trygghetsvakten en bättre lösning - energieffektiv, i princip underhållsfri och helt tyst. Skyfall blir allt vanligare i Sverige. I Hallsberg regnade det 110 mm i september 2015 vilket gjorde att många krypgrunder svämmade över. De husägare som hade sorptionsavfuktare monterade i sina krypgrunder har fått se dem dränkta och därmed kortslutna eftersom de ofta står direkt på marken i grunden. Dessa krypgrunder har helt förslutna ventiler. Detta våtvarma omslag som innesluter krypgrunden ger bästa möjliga förutsättning för mögel- och rötsvampar som bara behöver några dygn av fukt för att gro. De fastighetsägare med Trygghetsvaktens avfuktare i sina krypgrunder stod bättre rustade då dessa är monterade i taket eller blindbotten och har mer eller mindre öppen ventilation. I dessa grunden var fukten enklare uttorkade.
Jag köpte också två så kallade EnergyWatch
Smart Plug för att via mobiltelefonen kunna se dels hur mycket energi Trygghetsvakten drog och dels för att kunna avgöra när och hur lösningen arbetade. Och årets klimat med snabbt högre temperaturer och hög luftfuktighet gjorde att lösningen fick bekänna färg direkt.
 |
| Bild från Smartplug EnergyWatch |
Vissa dagar har Trygghetsvakterna jobbat mer eller mindre kontinuerligt. Dessa dagar har haft ungefär samma attribut - väldigt varma och med ingen vind alls.
 |
| Månadsvy |
 |
| En varm dag |
Hittills i år har förbrukningen på de båda Trygghetsvakterna varit ungefär 250 kWh vilket får anses lågt i jämförelse med vad en vanlig avfuktare hade behövt arbeta under detta halvår. Den relativa fuktnivån har under korta perioder uppgått till c:a 85 % men i det stora hela legat runt 70-75 %.
Jag är mycket nöjd med lösningen så här långt. Enkel men dammig installation, noll underhåll och prisvärd - kostnaden totalt runt tiotusen kronor och en livslängd långt bortom alla mekaniska avfuktare.
Frågor emotses.
Läs även andra bloggares åsikter om
Bostad,
Privatekonomi,
intressant?
Kommentarer
Skicka en kommentar
Välkommen att kommentera här på bloggen, inget går upp emot en levande dialog. För att göra det så enkelt som möjligt men samtidigt bibehålla ett skydd mot anonymitetens nättroll krävs nu inloggning för att kommentera.
Kommentarer kräver registrering, exempelvis hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör.
Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, hets mot folkgrupp, uppmaning till brott eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam kommer att raderas.
En del kommentarer identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats. Ha tålamod!
I övrigt undviker jag att censurera så det är kommentatorns ansvar för innehållet som föreligger.