Livsstil

Jag är med i facket, närmare bestämt JUSEK som är en sammansatt förkortning för jurister, systemvetare och ekonomer. Personligen har jag ingen avig inställning till fackföreningar och det beror säkert på att jag haft både nytta och glädje av att vara med. Sedan är jag heller inte historielös och ovetande av vad möjligheten till att organisera sig har gjort för arbetsvillkoren. Men som sagt, det finns säkert de som är beredda på att diskutera varför man ska vara med i facket - något som denna lilla artikel inte handlar om.

Jag fick i dagarna min fackförenings tidning som heter Karriär. Namnet ifråga är inget som någonsin gett mig positiva vibrationer. Per definition innebär karriär att avancera på sin arbetsplats kring arbetsuppgifter, position och lön. Men allt har ett pris, så även att göra karriär, och vad man är beredd på att betala är upp till var och en. För egen del är karriär ingen del av mina mål.

Tidningen är ett temanummer, kan tänkas, kring att du är mer än ditt jobb. Det besvärligare med skriften i sig är att varje nummer tycks handla mest om arbetsrelaterad stress. Att just denna upplaga ställer det hela på sin spets - arbete som livsstil eller att betala räkningar ter sig fånigt. Det är en grov förenkling och det finns mer att ta av.

Att det skulle finnas prestige i att vara stressad? Att livets väsentligheter finns i gliporna mellan jobbmöten och dagishämtningar? Tips om hur du hanterar stressen före jul? Och efter? Att svensken dyrkar sitt arbete? Jag känner inte igen mig men jag må vara udda. Påståenden som att vi är mest lyckliga på fritiden om vi har ett jobb kan jag inte ta till mig. Som alltid, jag skulle inte lönejobba en dag till om jag inte behövde slantarna.

När jag kommer till sidan 34 i tidningen blir det extra jobbigt. Där finns en veckotidningsrelaterad 24-dagars detox mot stress. Jag tar mig för pannan. Blaskan går i cylinderarkivet.

Vad är egentligen en livsstil? En psykolog myntade uttrycket på 1920-talet och ger mig the creeps. Jag är inte mycket för att placeras i ett fack utifrån identitet, kultur och den så kallade samhällsklassen, sådant skiter jag i fullständigt. Jag har ingen strävan varken dit eller tillbaka och jag letar inte efter någon målsättning inom det som normeras till livsstil. Men många gör, det vet jag, och det är viktigt för dem. Hur ser du på att jobba? Är det en komponent i din livsstil? Bryr du dig ens om det?

Läs även andra bloggares åsikter om Det som är livet, Fördom, Upplevelse, Välmående, intressant?