Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte. Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprak

Att se om sitt hus


Detta år har börjat bra för min portfölj. Med 47 procent i räntefonder så har den nått drygt 5 % plus. Övriga innehav är enligt bilden nedan i fallande värdeordning.


Trots min defensiva portfölj känner jag en viss oro. Allt är känslostyrt och så även börserna världen över. Putin, Trump, Jong Un och Le Pen - det finns mycket att känna oro kring. Vi med villa, volvo och vovve i vår förortsidyll påverkas alltid oavsett om vi blundar för det eller ej. Kortsikt skriver på sin blogg ett relevant inlägg som ställer frågan: vilken ränta klarar du att betala baserat på om du har A-kassa? Är glaset halvtomt eller halvfullt?

Att åka med på tåget, att kliva av och att stå på perrongen - liknelsen är bra då den innebär just en känslomässig verklighet. Ingen vill missa tåget. Att vänta vid sidan av är tråkigt. Men vart går tåget? Till sagornas Samarkand eller verklighetens Väckelsång?

Jag är inte road av att få en djupare nedgång i portföljen - men är det vad som väntar? Vad säger ni?

Eftersom de flesta privatekonomier är beroende av ett inkommande kassaflöde, så som lön eller studiebidrag, för att kunna bo och leva i det utgåendekassaflödet så är det alltid intressant att titta på eventuellt sannolika scenarier. Inkomstbortfall så som arbetslöshet är ett. Högre räntor är ett annat. Vad innebär detta för oss? Att inte ta tag i dylika frågor är farligt.

Jag lyssnade på ett radioprogram som handlade om amorteringskravet och vad det innebär för människor i bostadskarusellen. Bland annat intervjuades en yngre kvinna som nyligen köpt en bostadsrätt så centralt det går i Stockholm. Där ligger kvadratmeterpriset på ungefär etthundratusen kronor per kvadratmeter och budgivningen gav en 30-procentig höjning på utgångspriset. Belåningen slutade på strax under 70 % vilket innebär krav på amortering på 1 % om året. Enkel huvudräkning ger en amortering på strax under tvåtusen kronor per månad. Likväl så hör jag i radioprogrammet att det ses som ganska belastande. Tvåtusen? Hmm.

Kvinnans föräldrar gick in och hjälpte till med pengar för att komma ned under den sjuttioprocentiga belåningen för att slippa amortera 2 %. Tydligen hade hon också tillsammans med sambon renoverat lägenheten med den kostnad det innebär. Amorteringskraven grundas på en bostads marknadsvärde. Alltså kan man genom att renovera den höja värdet och därmed minska belåningsgraden, vilket leder till lägre krav på amortering. Låter smart men är, enligt mig, helkorkat - amortering är bra, ett säkert sparande och en risksänkare.

Kvinnan har köpt sin bostad på nya rekordnivåer och har tillsammans med sambon rejäla skatteuppskov på tidigare försäljningar. 76 % av svenskarna tror att bostadspriserna stiger under det kommande året enligt SEB:s boprisindikator. Endast 19 % uttrycker en oro för sin egen boendeekonomi, men hela 56 % anser att andra borde vara oroade. Vad säger detta? Jo, troligen att priserna verkligen fortsätter upp - psykologins makt är stor.

Reell fakta är dock vad man ska betala för sina lån. Ett sådant exempel är förslagen kring att ta bort ränteavdragen på bolån. I intresseorganisationen Bostadsrätternas rapport framgick att hela 60 procent av respondenterna inte hade räknat på vilka konsekvenserna av ett borttaget ränteavdrag skulle bli. Eller att nästan 4 av 10 inte kände till att diskussionen överhuvudtaget förs. Endast 29 % av borättsägarna ansåg sig problemfria med ett borttaget ränteavdrag medan övriga skulle tvingas till olika åtgärder. 6 % skulle behöva flytta.

Att räkna på boränta och lånekostnad kan enkelt göras här och då ser man finfint vad räntekostnaden blir så som regelverket ser ut idag. Vill du se vad ett slopat ränetavdrag innebär kan det göras här.

Ha en finfin helg!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , intressant?

Kommentarer

Populära inlägg