Bilavslut

Ja, jag lovar - detta blir mitt sista inlägg kring bil för nu är affären klappad och klar. Och även om jag gärna haft något likt bilden med vingar och sköna former så är det ju inget konstverk jag köpt utan ett bruksverktyg. Det blev ingen 1948 Norman Timbs Special utan en 2012 Opel Astra Non-Special.

Kalkylen blev som följer:

• 17 000 kronor för mitt inbyte
• 72 000 kronor som mellanbelopp

Klart det svider. Nu blir det till att snabbt kompensera upp denna garanterade förlust. 72 lakan är många ostkorkspåsar oavsett om man räknar så illa som Ulla.

Jag ratar av erfarenhet en sak: ny personbil. Värdeminskningen är grotesk, man blir deppad för alla repor och parkeringsskador och den härliga nybilslukten vänjer man sig fort av med. Värdeminskningen är den i särklass största enskilda utgiften för bilägandet. Bränsle, service och skatt är närmast bagateller i jämförelse. De första hundratalet mil är som att elda upp sedlar. Pengarna försvinner utan att det märks - förrän det är dags att byta eller sälja den. 

Statistiken säger att första årets värdefall ligger mellan 30 till 45 procent i genomsnitt. Och för Opel Astra ligger det nära det senare procenttalet och det beror på att många av dessa bilar har sålts nedsatt i kampanjer - ingen poppisbil, helt enkelt. Däremot är det en bra bil.

Tar vi miltalskalkylen istället hamnar värdeminskningen på från 14 kronor och uppåt. Plötsligt har bilens bränsleförbrukning på kanske 7-8 kronor milen inte längre så stor betydelse. 

Avgörande för andrahandsvärdet är inte i första hand om märket är 'premium' eller inte. I första hand är det bilens pris som avgör nivån på värdeminskningen. Den som köper en småbil som exempelvis Hyundai i10 har du inte så mycket att förlora, oavsett om bilen efter fem år har förlorat mer än halva värdet. Det är ändå mindre än vad dyrbilköparen förlorar på ett år.

Vinnare är också kombimodeller, billiga instegsmodeller och bilar utan tillvalspaket. Kunden på begagnatmarknaden är en rationell bilköpare som framför allt köper ett transportmedel. Många tillval kan därför betraktas som en engångskostnad och de faller i värde betydligt snabbare än bilen i övrigt. Begagnatkunden betalar inte extra för prestanda, lågprofilhjul och sportchassi. Bland de få tillval som är relativt ekonomiska är luftkonditionering och metalliclack.

Jag ratar också privatleasing. Bilföretag har de senaste åren marknadsfört privatleasing i stora braskande annonser - alltså att man hyr bil under en längre period. Men tro inte att det minskar värderaset. Värdeminskningskostnaden är oftast med råge inbakad i bilhyran. Privatleasingkalkyler är inte fördelaktigare än traditionellt köp av bil.

Jag väljer begagnad bil. 

Ha en underbar afton!

Läs även andra bloggares åsikter om Kostnader, Privatekonomi, Balans, intressant?