Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte. Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprak

Pensionssmart


När man är post femtio, så som jag, börjar man gärna fundera på pensionen. Jag har märkligt nog arbetat mer än halva mitt arbetsliv, det förstår jag faktiskt inte riktigt. Alla stormkråkor som kraxar om att det blir fattigt som pensionär gör att jag känner ett behov av att kolla och stämma av. Men hej! Alla ni yngre, som ännu inte fattat att ni snart är just femtio plus, kan ju börja redan nu, lite försiktigt?

Dagens ämne kring pension handlar om tvenne ting, minsann. Och de hänger ihop. Jag arbetar idag på en arbetsplats utan kollektivavtal men med alternativa pensionslösningar. Ofta vill ju företag, som valt att stå utanför kollektivavtal, att de har lika bra eller bättre pensionslösningar. Dessvärre är det sällan fallet och det är inte helt enkelt att försöka jämföra sig fram. Så egentligen är den bästa vägen att gå att tillse att arbetsplatsen man verkar på har kollektivavtal.

För ämne två hänger samman med kollektivavtal och det som kallas för ITP2 vilket är - förenklat - tjänstepensionen via kollektivavtal. Om så är fallet och du är född 1978 eller tidigare så finns det en spännande, magisk gräns vid 62 år och en månad.

Om du väljer att gå i pension tidigast månaden efter du fyller 62 år och din arbetsgivare slutat betala in premier för dig - då får du ett brev från Alecta där de frågar dig om det är så att du gått och blivit pensionär. Om du svarar att så är fallet och intygar att du inte kommer jobba mer, så kommer de premier som din arbetsgivare annars hade betalat in fram till din sextiofemårsdag att betalas in av kollektivavtalet. Det finns särskilda pengar avsatta för detta ändamål. Du kan alltså gå i pension månaden efter du fyller 62 år och ändå få lika mycket inbetalt som du hade fått om du jobbat till 65 år. Det är inte kattskit!

Men som sagt - kruxet är att du är arbetar på en arbetsplats med kollektivavtal. Det gör inte jag dessa dagar. Men jag sneglar.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , intressant?

Kommentarer

Populära inlägg