Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte. Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprak

Sammanhang


Så som person är jag mer introvert än tvärtom - det kostar mig mycket energi att umgås med många samtidigt eller att prata mycket och länge. Jag har alltid värdesatt orden och anser att de ska innehålla något av vikt och inte bara skval. Det syns tydligt på jobbet, exempelvis, vilka som får sin näring från bekräftelse, att vara i centrum och att ta plats med mycket prat. Inget fel i det - vi är alla olika. Men när blev eftertanke och analys omodernt? Numera värdesätts det mer att folk tror något tillräckligt högljutt för att det ska bli en sanning.

Idag har jag arbetat hemifrån. Det är ganska behagligt att göra det då jag får mycket gjort. Men inte för ofta, har jag insett. Att sitta hemma vid mitt skrivbord och arbeta påminner mig om den tid då jag var arbetslös. Att vara ensam är att vara utan ett sammanhang. Introvert eller ej så är vi ett flockdjur sedan urminnes tider. Det är snarare så att extroverta människor är mer naturliga ledare som tar täten och tar stryk i kampen mot bestarna. Vi har alla våra roller att spela annars hade vi varit utrotade.

Som sagt, att arbeta hemma alltid hade inte fungerat för mig. Därför är heller inte tradingjobbet lämpat för en sådan som jag. Jag har två vänner som gör just detta - sitter hemma och tradar aktier på sin egna kammare. Jag hoppas att de är nöjda med det.

Och eftersom jag hellre jobbar tillsammans med andra så är inte en tidig pension något för mig. Äsch, det är ändå redan försent. Jag läste om en ung man på 34 år som gjort sig ekonomiskt oberoende. Jag gillade hans ansats - att spara mycket för att bli fri från åtta till fem och psykopat-chefer men också att han valde att spara enkelt i diversifierade indexfonder med låga avgifter. Få är kallade att bli riktigt duktiga i att investera - precis som i alla elitsporter.

Jag har tjänat pengar genom åren men alltid i efterhand insett att det varit mer tur än skicklighet. Så över tid har jag alltmer övergått från att investera i aktier till att spara i lämpliga fonder. Jag erkänner att jag inte kan koppla av på ett sätt så som jag önskar när jag ständigt ska titta eller peta i portföljen. Och så som jag alltid har haft som ledstjärna - tiden är begränsad så fyll den med det som ger dig värde. Och jag är inte funtad så som exempelvis Nicklas Andersson i podden Prata Pengar som verkligen lever för sina investeringar - för mig är de blott medel för något annat.

En del av mina investerade slantar lever nu sina egna liv utan min inblandning - det har flyttat hemifrån, helt enkelt. Men de fortsätter att betala hem! Lysa tar nu hand om slantar på ett föredömligt och dessutom billigt tillvägagångssätt. De är helt enkelt bäst i klassen.

Pengar kan man aldrig bli bundis med - högst någon man tar en öl med på stan efter jobbet.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , intressant?

Kommentarer

Populära inlägg