Rynka pannan

Vi människor är mänskliga - vilket betyder att vi via evolution alltid prioriterat vår överlevnad vilket i sig inte är så konstigt. Att överleva är ju ganska väsentligt om vi ska kunna reproducera oss, vilket är vår faktiska evolutionära uppgift. Vi har ju varit ganska framgångsrika på det om vi tittar på vårt antal här i världen. Men just denna överlevnadsprioritet gör oss inte till rationella, beslutsfähiga, klocka och medvetna varelser utan vi är ganska lata, lättlurade, lättförledda och extremt påverkade av det sammanhang vi är i varje stund. Vi överskattar små sannolikheter och underskattar stora sannolikheter.

Enligt Daniel Kahneman, känd psykolog, har vi människor två olika system som verkar tillsammans - kallade system 1, det äldre, och system 2, det modernare.

System 1 är snabbt och agerar automatiskt utan med­veten kontroll. Dess viktigaste uppgift är att upprätthålla bilden av vad som är normalt. System 1 kan aldrig stängas av utan är ständigt på. Vi kan till exempel inte undvika att läsa ett välbekant ord när vi ser det, om vi inte tvingas ha uppmärksamheten någon helt annanstans. Vi har inga problem med att tugga tuggummi och gå samtidigt, prata och köra bil på en landsväg. Det sköter system 1 åt oss.

System 2 är långsamt och uppmärksammar när mentala aktiviteter krävs, till exempel komplicerade beräkningar eller när något oväntat händer. När system 2 slås på kräver det uppmärksamhet och störs när fokus försvinner. Om vi får frågan vad 17 gånger 24 är när vi är ute och går är sanno­likheten stor att vi måsta stanna medan system 2 löser uppgiften. Även självkontroll, att hålla ordning på ansiktsuttryck och kroppsspråk är uppgifter för system 2 - vi slutar med det ena för att göra det andra. Den ökade kognitiva ansträngningen gör att våra pupiller vidgas och pulsen ökar. Kognitivt utmanande uppgifter kräver uppmärksamhet, och gärna något blodsockerhöjande.

System 1 och 2 samspelar. System 1 är hela tiden i gång och förser system 2 med förslag som i sin tur blir beslut och bedömningar. När det dyker upp svårigheter som system 1 inte räcker till för, aktiveras det i vanliga fall vilande och näst intill sömniga system 2.
För det mesta fungerar det här bra, men det finns ett antal systemfel hos system 1 som får konsekvenser.

Vad vi ser är vad som finns, det är vad system 1 anser. System 1 konstruerar snabbt en historia av den tillgängliga informationen och bortser från det som inte syns eller hörs. Ju mindre informationsmängden är, desto lättare är det att skapa en historia eftersom det inte finns så många detaljer som kan motsäga den.

Ett sådant systemfel är lagen om små antal som alltid är aktiverat.Vi är mönstersökare av evolutionära skäl, eftersom allt som avviker är en signal om fara. Det betyder att vi gärna ser samband där det bara finns slump, och att vi drar långtgående slutsatser utifrån små urval. Men vi glömmer att extrema resultat lättare finns i små sampel. En viss fonds förvaltare kan exempelvis tillskrivas en stor betydelse för dess framgång men sannolikheten är större att det beror på tur, konjunkturcykel och slump.

Ett annat problem för system 1 är stereotypa likheter som det älskar, men kan inte hantera frekvens, det vill säga andelen av företeelser i en grupp. Evolutionen har sannolikt lett till att det varit smart att tänka snabbt i stereotyper utifrån några få ledtrådar. Våra hjärnor är helt enkelt inte utvecklade för att räkna på frekvenser. Det innebär att vi, när vi får kunskap om egenskaper hos någon, går mer på stereotypi än frekvens. En socialt intresserad kvinna som på sin fritid hjälper utsatta ungdomar - är hon psykolog eller ingenjör? De flesta skulle automatiskt tänka psykolog, men glömmer att det finns betydligt fler ingenjörer än psykologer, så sannolikheten är större att hon är ingenjör.

Informationstillgänglighet är starkt avgörande för hur viktigt och riktigt vi bedömer att den är. Exempel från kategorier som lätt hämtas ur minnet blir bedömda som vanligare och viktigare. Personer eller händelser som är iögonenfallande, dramatiska eller personligt upplevda är lättare att framkalla. Vilket är dödligast – hajar eller potatis? Det är bara att påkalla minnet av ljudet i filmen Hajen så är svaret givet. Men sanningen är att potatisarna är betydligt farligare. Risken för att kvävas av en potatis i halsen är hundra gånger större än att ätas upp av en haj. Men tillgängligheten till bilder, verkliga eller i fantasin, av hungriga hajar gör att vi ställer större krav på åtgärder mot hajar än mot potatisar. Tillgängligheten spelar oss ett spratt också i ett betydligt lugnare sammanhang - i urvalsintervjuer. Den kandidat som med lätthet kan återge exempel från sitt arbetsliv bedöms per automatik som mer erfaren, utan att så behöver vara fallet.

Bekräftelsebias innebär att vi söker information som bekräftar det vi redan vet eller tror oss veta och bortser från sådant som motsäger det - det här ser vi överallt, inte minst bland politiker eller twittertroll. Ett besläktat fenomen är det som optimisten står för. Alla älskar en optimist som tror att allt är möjligt. Den kritiske pessimisten som söker fel och avvikelser är inte lika populär. Optimism leder till handling och inte till eftertanke och är vida spridd, envis och dyr. Övermod och optimism konkurrerar lätt ut risk.

Alla dessa systemfel står system 1 för som dock inte ska klandras - det har gjort att vi överlevt och blivit en framgångsrik art. Men hur tar vi oss ur denna svåra situation - kan vi förringa system 1 i vissa situationer och låta system 2 ta kommandot?

För vi fortsätter att tro på börsanalytikernas utsagor och vi betalar dyrt för kortsiktiga förutsägelser som egentligen bygger på slumpen och statistiska fenomen. Vi fortsätter att göra mekaniska bedömningar där intryck och känslor vägs ihop på oklara grunder. Vad kan vi då göra?

Jo, vi kan rynka våra pannor mer och le mindre när vi tänker på något komplext. Det triggar faktiskt ansträngningen i system 2 och minskar risken för både övermod och tillit till intuitionen. Utmana optimisten inom dig och bjud in djävulens advokat. Tänk basnivåer. Tänk långsamt.

Läs även andra bloggares åsikter om Det som är livet, Erfarenhet, Inspiration, Verktyg, intressant?