Varsamhet

I Kapstaden är det allvarlig vattenbrist. Detta livselixir är på upphällning och kraftfull ransonering står för dörren. Varje invånare och besökare uppmanas nu att inte göra av med mer än 87 liter vatten per person och dag. 500 miljoner liter vatten förbrukas dagligen men det är likväl hälften så mycket som för två år sedan - denna miljonstad har hörsammat budskapet. Inte alla men många.

När jag senast besökte Kapstaden kunde jag notera tydligt att vatten är viktigt. Jag ombads att på hotellet duscha kort tid. Det fanns skyltar och uppmaningar att spara på vattnet. Tidningarna delade budskapet i stora artiklar. En uppenbar krismentalitet fanns.Samtidigt i en fattigare stadsdel, Langa, som jag besökte köade människor vid en vattenpump som hade två öppna kranar där vattnet rann konstant. Man valde att fylla sina kärl från den ena medan den andra rann rakt ut - vattnet forsade längs med gatans kant. Här fanns inget sådant ansvar för vattenbristen. Varför?

Svaret finns i människors mentalitet. Är du fattig och saknar framtidstro men även självkänsla kan du tycka att det inte spelar någon roll vad du gör eller inte gör. Du kan till och med känna att du inte förtjänar bättre. Svaret går också att översätta till svenska förhållanden: Sverige blir alltmer ett politikerexperiment utan förankring i folklagren - vad vi vill är ointressant men våra röster i valen vill de ha.

Att spara på de gemensamma resurserna och att använda dessa på ett så bra sätt som möjligt är ett uppdrag våra folkvalda har. Men vad är det vi ser? Vidlyftiga och dyra projekt eller experiment med stora belopp av våra skattemedel. Ett slappt och ointresserat slösande utan goda kontrollmedel. Vad får vi höra? Jo, att nu satsar regeringen si eller så många miljarder på det ena eller det andra området eller så sparar man in ett annat enormt belopp någon annanstans. Vad vi däremot sällan eller aldrig hör är att man ska spara och samtidigt helga medlena - att använda dem effektivare och med större varsamhet.

Svenska politiker är idélösa med ett undantag - att tillföra större medel, läs skattepengar, för att lösa problem eller uppgifter. Motsvarigheten skulle i Kapstaden vara att avsalta haven för att mer vatten skulle kunna rinna rakt ut i rännstenen. Vi skattebetalare har oss själva till stor del att skylla på grund av vårt ointresse för politiken - istället ägnar vi oss åt att konsolidera det goda livet men med skygglappar på.

Mina öron skulle spetsas om jag hörde en partiledare som någon gång sa att nu behöver vi använda våra skattemedel mer varsamt och effektivt, att man hade respekt för alla oss skattebetalare som varje morgon tar oss ur sängen och går till jobbet för att ännu en dag betala för samhällskontraktet.

Att låta skattemedel rinna ut i rännstenen, varje dag, utan ett äkta syfte och med en god avkastning och hävstång är ett vansinnigt slöseri. Låt detta få ett slut. Det är nog nu. Vi som är de goda krafterna, samhällsbärarna och som skapar förutsättningarna för staten att verka - det är dags att uppmärksamma oss för vi är inte nöjda med vad vi ser. Förtroendet ni borde ha för att förvalta våra pengar är rejält urholkat.

Läs även andra bloggares åsikter om Samhällsekonomi, Det som är livet, Etik i ekonomi, intressant?