Precis som alla andra självhjälpsböcker kring personligt välbefinnande kryllar det av litteratur kring hur du ska bli rik. Jag har läst många av skiftande kvalitet men återkommer alltid till mitt tummade exemplar av
The Richest Man in Babylon. Jag blev lite extra inspirerad av att skriva lite kring den och dess olika fundament eftersom Jan på
RikaTillsammans gjort ett poddavsnitt kring den.
När jag läste boken första gången 2009 så fanns den enbart på engelska. Numera finns den översatt till svenska men jag vill nog påstå att den är tjusiga i sin vackra text på orginalspråket från 1926 då den utgavs för första gången. Du kan dessutom läsa den helt gratis så varför inte göra det? Så som PDF hittar du den
här.
Recensioner om boken finns det gott om så den vägen tänker jag inte gå. Däremot tänkte jag prata lite kring inspiration - för den här boken var före alla andra att förespråka tanken kring att spara den tionde - det tionde ägget, den tionde kopparslanten, den tionde av allt du tjänar. Och det är också den första kuren för en bättre privatekonomi: av alla inkomster så sparar du alltid en krona av de tio.
Rikedom växer liksom trädet från ett litet frö. Det första kopparstycket du sparar är fröet från vilket din rikedoms träd skall växa. Ju förr du planterar det fröet, desto tidigare skall trädet börja växa. Och ju trognare du göder och vattnar det trädet med enträget sparande, desto tidigare kan du vila förnöjt i dess skugga.
Något som däremot inte nämns så ofta på annat håll är det förhållningssätt som gäller skulder som också boken tar upp - att är du skuldsatt så ska du betala av dessa med ytterligare 20 procent vilket ger dig 70 procent kvar att leva för. Och det är också ett av de säkraste sätten att spara på - att amortera.
Uttrycket
A part of all I earn is mine to keep är oerhört bra, tycker jag. Minst ett guldmynt av de tio du tjänar sparar du. Orkar man inte komma ihåg mer än detta så har man ändå kommit långt i sitt sparande. Samtidigt - tänk så lite vi kan kring det här med privatekonomi idag med tanke på hur många år som passerat sedan Babylons framgångsdagar?
Min egen översättning från boken
The richest man in Babylon kring de sju botemedeln mot en tom plånbok - över ett glas vin. Har ni inte läst boken, så begrunda åtminstone dessa rader.
- Av varje guldtia du tjänar sparar du undan en krona.
- Anpassa dina kostnader så att de räcker till för det nödvändiga, dina nöjen och dina önskningar UTAN att överskrida nio tiondelar av din inkomst.
- Sätt varje sparad krona i arbete så att de blir flera.
- Skydda dina slantar från förluster genom att investera så säkert som möjligt.
- Se till att betala för en egen bostad.
- Spara för dina äldre dagar och för att skydda din familj.
- Öka din förmåga att tjäna mer - bli bättre på det du gör.
Ärligt talat - behövs det mer att läsa och lära än dessa sju punkter?
Så här säger författaren George S. Clason:
Babylon blev forna dagars rikaste stad därför att dess invånare var de rikaste människorna i sin tid. De insåg pengars värde. De tillämpade sunda ekonomiska principer för att skaffa pengar, behålla pengar och få sina pengar att i sin tur tjäna ännu mer pengar åt dem. De sörjde för att skaffa det vi alla önskar … inkomster för framtiden.
Läs även andra bloggares åsikter om
Inspiration,
Motivation,
Privatekonomi,
intressant?
Kommentarer
Skicka en kommentar
Välkommen att kommentera här på bloggen, inget går upp emot en levande dialog. För att göra det så enkelt som möjligt men samtidigt bibehålla ett skydd mot anonymitetens nättroll krävs nu inloggning för att kommentera.
Kommentarer kräver registrering, exempelvis hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör.
Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, hets mot folkgrupp, uppmaning till brott eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam kommer att raderas.
En del kommentarer identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats. Ha tålamod!
I övrigt undviker jag att censurera så det är kommentatorns ansvar för innehållet som föreligger.