Välj jobb klokt

Jag lyssnade på radion så som så många gånger förut och denna gång handlade det om den nuvarande samt den kommande arbetsmarknaden - var finns jobben, vilka yrken är bristvara och vad utbildar man sig lämpligen till? Detta inlägg tar därför avstamp i just jobb och jag riktar mig kanske en gnutta mer till yngre förmågor.

I grunden handlar arbete om försörjning - en sanning som till ganska stor del gått förlorad under min generation och de därefter. Kopplingen mellan egen ansträngning och insats med inkomst och möjligheter har tappats bort då vi kanske har haft det för bra? Jag själv är sprungen ur lantarbetarsläkt med gårdskarlar, drängar och pigor som yrken - utan egna tillgångar eller boende - så jag är synnerligen priviligierad. Jag och några av mina syskon har utbildningar långt bortom vad exempelvis mina far- och morföräldrar skulle kunna förstå. Om dagens ungdomar kunde skaffa förståelse kring att de är enormt priviligerade hade det varit bra. Och det handlar inte om att man ska skämmas eller anse sig bortskämd - utan bara inse att deras förutsättningar är bättre än någonsin. Ta chansen! Möjligheterna bara väntar på dig!

Så därför: utbildning och ständigt lärande är nycklarna till att bli en framgångsrik yrkesmänniska. Dock inte all utbildning och det är klokt att ha lite koll på vad som efterfrågas - du lägger trots allt ned tid, pengar och energi. Statistiska centralbyrån ger ut något de benämner Arbetskraftsbarometern som kan ge en konkret indikation. Arbetsgivarna har rapporterat störst anställningsbehov av programmerare och systemvetare, civilingenjörer i elektronik, datateknik och automation samt högskoleingenjörer i byggnadsteknik. Bland gymnasieutbildningar är det fordons­utbildade, där 95 procent av arbetsgivarna har upplevt svårigheter att rekrytera. Bristen är även stor på utbildade inom naturbruk, transport, bygg, automation och restaurang.

Men även om jobbtillväxten är god är det många yrken som inte är en bra framtidssatsning. Det finns ett stort överskott av fotografer, journalister, informatörer, vaktmästare och parkarbetare. Och jobben där ser inte ut att bli fler. Störst överskott finns inom området kultur, media och design där konkurrensen om de få lediga jobben är hård eller mycket hård.

Jag har en ganska lång yrkeskarriär bakom mig och frotterat mig med relativt många olika arbetsgivare. När du är ung och grön och nyutexaminerad - då är min erfarenhet att det är oerhört viktigt att skaffa just sådan: erfarenhet! Det första jobbet handlar inte om att vara kräsen eller att hitta rätt omedelbart utan om att göra sig äkta erfarenheter inom sitt gebit. Därmed inte sagt att du ska välja första bästa jobb eller arbetsgivare.

Som jag nämnde är ständigt lärande det nya i arbetslivet. Förändringarna har aldrig varit större eller gått fortare. Därför anser jag att en god arbetsgivare erbjuder ständig vidareutveckling för sina medarbetare. Välj därför gärna en arbetsgivare som tydligt visar att detta är en del av arbetet. Du ska inte behöva lägga ned din fritid i att lära dig nya saker utan det ska avsättas arbetstid för dig.

Ekonomichefen: om vi nu utbildar vår personal - tänk då om de slutar? Vilket slöseri.
VD: tja, tänk istället att om vi inte utbildar vår personal - och de stannar kvar?

En annan erfarenhet jag har är att privatägda företag är svårare att arbeta inom än börsnoterade eller ägda av större aktörer. Det kan handla om insynsskillnader som gör de senare till sundare arbetsplatser men det finns så klart ingen generell regel som säger detta. Däremot ju mindre arbetsplats desto mer lyhörd bör man vara när den är privatägd - inte minst om din chef är ägaren!

En arbetsgivare med kollektivavtal är alltid att föredra om du står i valet och kvalet. Alla håller inte med mig men jag vet att det är så. Det är vanligt att vissa arbetsgivare påstår att de inte har kollektivavtal för att det är mindre flexibelt, dyrt och sämre för dig - det har valt en annan modell med bättre innehåll. Så kan det vara - men det är inte självklart så. Kollektivavtal låter kanske tråkigt, stelt och byråkratiskt. Men alla erfarenheter visar att kollektivavtal ger högre lön och bättre förmåner i arbetet än andra jämförbara modeller. De ger dig större inflytande över verksamheten och din arbetssituation. 

Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan en arbetstagarorganisation och en arbetsgivarorganisation eller en arbetsgivare, som reglerar löner och övriga anställningsvillkor. En arbetsplats som saknar kollektivavtal innebär att du måste lägga dig vinn och att ditt anställningskontrakt innehåller allt det du vill ha med - från tjänstepension till semester och föräldraledighet. Notera att du inte behöver vara med i en fackförening för att ta del av kollektivavtalets villkor på en sådan arbetsplats.

Fackföreningar får mycket orättvis skit, anser jag. De som fnyser åt 'facket' kan nämligen inte sin historia. Det som idag reglerar arbetsmarknaden har inte snutits ur näsan utan tagit form under lång kamp och hårda strider. Systemet med kollektivavtal började ta form i slutet av 1800-talet. Det var en extremt orolig tid på svensk arbetsmarknad. Konflikterna avlöste varandra och vi hade vid den här tiden fler strejker än nästan alla jämförbara europeiska länder. Arbetslösheten var hög, liksom den sociala utslagningen.

De anställda insåg då att de som enskilda individer skulle tjäna på att förhandla tillsammans om löner och anställningsvillkor. Och samtidigt förstod arbetsgivarna att även de skulle tjäna på ett system som minskade konflikterna och såg till att det inte blev allt för många stopp i arbetet. Systemet fick fast form i den så kallade Decemberöverenskommelsen 1906. Den gick ut på att arbetstagarnas organisationer erkände arbetsgivarnas rätt att leda och fördela arbetet. Arbetsgivarna accepterade i sin tur föreningsfriheten och löntagarnas rätt att organisera sig och förhandla om kollektiva avtal.

1928 antog riksdagen en lag om att det råder fredsplikt när fackföreningen och arbetsgivaren är bundna av ett kollektivavtal. Så är det fortfarande: Strejker, lockouter och andra stridsåtgärder får endast genomföras när avtalstiden gått ut och parterna är oense om innehållet i ett nytt avtal. Ända sedan modellen med kollektivavtal tog form har Sverige haft en stabilare arbetsmarknad än de flesta jämförbara länder. Färre strejker och färre konflikter. Samhället har tjänat på kollektivavtalsmodellen.

Några andra viktiga tips i punkform:

• Tillse att arbetsgivaren är noga med arbetstiden - du ska inte behöva jobba över utan tidskompensation. Återhämtning och vila är A och O för att inte bränna ut sig. 
• Ha koll på arbetsgivarens ekonomi - hur går firman? Helst ska du arbeta hos en framgångsrik firma. Devisen att om man tjänar pengar ger bättre förutsättningar gäller i alla tider.
• När du söker jobb - begär referenser på din eventuella chef och möte/samtal med dina kommande kollegor. Detta är högst rimligt - inte minst eftersom de säkert vill ha referenser på dig - och indikerar väldigt mycket om arbetsgivaren ser detta som positivt.
• Att vara arbetsgivare och arbetstagare fungerar bäst om det kan ses som ett avtal mellan likvärdiga parter. Du säljer din tid mot pengar - buga inte eller vad underdånig.
• Var skeptisk mot arbetsgivare som ser dator eller mobiltelefon som en löneförmån - de är arbetsverktyg. 
• Besök arbetsplatsen och känn in arbetsmiljön - satsar man på den? Är den bra? Exempelvis stolar och höjbara skrivbord.
• Låt dig inte smickras av ett erbjudande - gör din hemläxa baserat på de faktiska kriterierna.
• När du byter arbetsgivare - förvänta dig inte att det som är bra på din nuvarande arbetsplats automatiskt finns hos nästa. Var kritisk.

Egen firma då? Är inte det bättre? Frihet under ansvar, så att säga. Jag säger ett diplomatiskt kanske. Det beror på dig som person. Jag vet många som arbetar hårt i egen regi men har svårt att tjäna några pengar. För några få går det bättre och en liten skara täljer guld. För sådana som jag - som älskar fritiden - är det nog ett sämre val.

Läs även andra bloggares åsikter om Arbete, Balans, Det som är livet, Karriär, Privatekonomi, intressant?