Ekonomisk frihet och tidig pension i all ära - men alla är inte där. Många brottas med att få ihop sin privatekonomi månad för månad och kanske med en viss tröstlöshet. Det är ett känt faktum att ju fattigare du är desto dyrare betalar du. Därför finns det också alla anledningar i världen att bryta sig loss från krishantering till kriseliminering. Att sluta att trampa på eldsvådeungar och istället slutligen skumsläcka hela brasan.
En vanlig fråga är var man bör fokusera på först - att betala av på skulder eller spara för oförutsedda, men även planerade, kostnader? Båda är bra att ha som mål men går det att välja ut en så som prioriterad?
Det är nämligen lite klurigt eftersom det finns något mer basalt att hantera först:
basbehoven. Dessa kan definieras så som återkommande kostnader och som garanterat kommer. Här finns hyra, mat, hemförsäkring så som exempel. Vad många glömmer bort här är att amortering på lån också faller inom denna post.
Kostnader kan ses lite annorlunda. Du vet att de kommer men inte nödvändigtvis när. Här finns bilreparationer, underhåll av bostad och frisören. Lämpligt är då att sätta undan ett belopp varje månad för att vara redo när dessa kostnader blir aktuella. Det finns en gnutta mer handlingsutrymme med kostnader jämfört med basbehoven men du kan inte ignorera dessa för det.
Det är lätt att förstå varför månatliga räkningar har högsta prioritet - du behöver tak över huvudet och mat på bordet. Men kostnaderna då? Det är helt klart svårare att spara undan pengar till en bilreparation när den går bra och fungerar utan bekymmer - speciellt om du har lån som du redan belastas av. Problemet är att om du inte sätter undan till sådana reparationer landar du troligen istället i mer och fler lån. Du behöver både spela defensivt (undvika nya lån) och offensivt (betala av existerande lån).
Om du tänker efter så är faktiskt ett buffertsparande i sig en kostnad - med skillnad att du ännu inte vet vad för kostnad. Saker händer, det vet vi - husdjur blir sjuka, kylskåpet säger tack och ej, barnen skjuter fotbollar genom panoramafönstret. Därför är det korta, enkla svaret - buffertsparande kommer före amorteringar.
Så i ordningsföljd ser det ut som följer:
- Basbehov
- Kostnader
- Buffertsparande
Men amorteringar då? Jo, de pengar du har över efter de tre posterna ovan ska oavkortat gå till skulderna.
Det låter dumt - lån har ju räntor som kostar pengar! Ja, det är sant. Men detta handlar om riskminimering. Du kan inte bara ha anfallare i ditt lag, några måste skydda det egna målet. Istället handlar det om att arbeta med basbehovens och kostnadernas storlekar och att spara rimligt till en buffert - så att du kan ta dig an lånen med större kraft.
Läs även andra bloggares åsikter om
Budget,
Buffert,
Fattigdom,
Inkomst,
Kostnader,
Lån,
intressant?
Kommentarer
Skicka en kommentar
Välkommen att kommentera här på bloggen, inget går upp emot en levande dialog. För att göra det så enkelt som möjligt men samtidigt bibehålla ett skydd mot anonymitetens nättroll krävs nu inloggning för att kommentera.
Kommentarer kräver registrering, exempelvis hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör.
Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, hets mot folkgrupp, uppmaning till brott eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam kommer att raderas.
En del kommentarer identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats. Ha tålamod!
I övrigt undviker jag att censurera så det är kommentatorns ansvar för innehållet som föreligger.