Små val

Det unika med ett fotografi är att det fryser ögonblicket. Men det intressanta, tycker jag, är att du i den där ögonblicksbilden också kan se både det förflutna och framtiden. Det blir så mycket mer uppenbart i en stillbild vad som kom före den och vad som strax ska komma.

Blockaden av Leningrad 1941-44 inklippt i nutid - då och nu på samma plats

Några av världens mest berömda fotografier någonsin tagna bevisar detta, även om de vid tillfället de togs inte ansågs vara något speciellt. De var istället små saker som idag antingen visar oss något viktigt kring var vi kom ifrån eller vart vi är på väg. Fotografier har därför mycket gemensamt med studier i historia - att se kontinuiteten mellan den tid som passerat fram till nu, det innevarande ögonblicket, till en framtid som komma skall - och att lära sig något av den.

Det går att jämföra med hur vi människor tar beslut. Livet är ett porlande flöde som aldrig avstannar men när vi tar ett beslut, så som att ta det där jobbet eller ej, bli arg eller inte, göra rätt eller fel, då fryser vi ögonblicket. Dessa val vi gör existerar i nuet en kort, kort stund - men i dem kan vi se inte bara det förflutna som ledde till dem utan också den framtid de leder till.

Moulin Rouge då i nu

Det är intressant att tänka att under varje dag vi lever ställs vi inför en uppsättning vägval. Och i valet av väg att ta - i ett fruset ögonblick - avslöjas vi vilka vi är innerst inne. Vilket val gör vi? Vilken väg tar vi? Och det är, precis som i ett fotografi, ofta de små besluten i de små ögonblicken som slutligen visar sig vara de viktigaste.

Du ville att något skulle bli på ett visst sätt men det blev inte så. Det är dåligt, eller hur? Åtminstone är det ingen som förnekar att det känns dåligt. Med en viss grad av positivt tänkande kan man möjligen tänka att det tråkiga möjligen räddade oss från något än värre?

Livet är inte binärt - att få vad du önskar eller att inte få det är inte de enda två alternativen. Det finns en uppsättning tänkte-inte-på-det. Så var inte bitter eller nedstämd av att det inte gick din väg eftersom sanningen är den att de faktiskt gjorde det - det finns alltid ännu sämre vägar, sämre alternativ, som det kunde gått.

Tänkte inte på det!

Att praktisera tacksamhet för allt som sker, att uppskatta skeenden som de är och inte som de borde vara - amor fati, att älska ödet - är att tänka att jag är tacksam för det här då det finns sämre alternativ. Så den dag då Murphys lag visar sig flinande för dig, bli då inte upprörd eller frustrerad. Säg istället ett tyst tack - för kanske du precis blev räddad ifrån något mycket värre öde?

Läs även andra bloggares åsikter om Balans, Det som är livet, Erfarenhet, Glädje, Motivation, Vardag, intressant?