Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte. Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprak

Jobba när du önskar


Jag vet inte hur du har det men jag vet att jag har det varmt. Det går helt enkelt inte att vara ute just nu. Det är så varmt och så helt förbannat vindstilla och jag är en person som har en sällsynt låg uteffekt - jag genererar mest värme och inte värst mycket rörelseenergi.

Frugan har putsat fönster och jag fick till uppgift att ta av och sedan sätta tillbaks spröjsen. Det räckte för att svetten skulle rinna av mig. Inomhus är det åtminstone drägligt, kanske tjugoåtta grader på sin höjd. Men jag klagar inte. Man får inte klaga. Detta är kanske sommaren i år?

Det är för varmt att lyssna på poddar också men jag suktar på det senaste avsnittet i minPensionsPodden som handlar om att gå i pension tidigt. Arbetslivets vara eller icke vara är tyvärr så svart eller vitt - antingen arbetar du eller så är du pensionär. För egen del ser jag det hela så som en färdväg med successivt kortare arbetstid, kanske blandat med ideella uppdrag och även politiska, och där mer egen tid blir tillgänglig efterhand. För var vi än fäster blicken så talas det om att vi måste, måste, måste jobba längre för att ha råd att överleva så som pensionärer och ju yngre du är desto värre blir det i din framtid. Men påståendena är lite som att likt en kanin sitta på vägen och stirra in i de ankommande strålkastarna - att inte göra något åt situationen och att inte skaffa en planering.

Onkel Toms stuga menar att det värsta som kan hända är att man jobbar för länge - och det kan jag hålla med om. Om du inte sätter dig in i hur din privatekonomi kommer att te sig framgent när du är 55, 60 eller äldre - hur ska du då kunna planera hur din pensionsplan ska se ut?

Jag tränar våra barn i det här tänkandet och de är inte ännu tjugo fyllda någon av dem. Jag lär dem att de alltid ska spara tio procent av sina inkomster från här och nu och framåt. Med denna enkla och lätta strategi kommer de att redan i fyrtioårsåldern kunna börja planera för vad de vill göra utan att behöva rusa i ekorrhjulet. Och jag pekar på mig själv så som det varnande exemplet.

På samma sätt som pensionpengar skapas åt dig så är uttaget av dem också intressant. Redan från femtiofem års ålder kan viss tjänstepension börja plockas ut, om man så önskar medan en hel del blir tillgängligt strax efter de sextio. Allmän pension, även om detta är under lupp av makthavarna, kan börja lyftas vid sextioett. Efter sextiotvå betalas ingen tjänstepension in längre. Ja, det finns lite av varje att förhålla sig till.

Som jag nämnde är pension definitionsmässigt att du permanent lämnar arbetslivet. Men arbete i sig behöver inte vara en belastning som vi behöver vila oss ifrån efter en viss ålder, det kan istället innehålla mening och mål samt ge oss värde i samhället. Själv kan jag tänka mig massor med roliga saker att göra när jag blir äldre som både kan ge mening och kanske lite pengar - däremot är jag inte intresserad av att var uppbunden måndag till fredag kontorstid. Nej, fokus bör vara att skapa sig den privatekonomiska stabilitet att du istället kan välja att sluta med lönearbete och istället kunna välja vad du vill arbeta med och när.

För i ett ekonomiskt oberoende ryms inte bara frihet utan även själsligt lugn, låg stress, massor av egentid och dessutom bättre hälsa. Att få detta, frågar jag mig - vem vill inte det? Och kostnaden är inte stor och metoden är inte svår. Det handlar, som vanligt, om att betala på lån och att spara och investera - helst över lång tid. Ju mer tid du har, det vill säga ju yngre du är, desto lättare blir det att åstadkomma det här.

För mig är det här inspirerande och min kassabok hjälper mig varje månad att bli bättre och lättare nå målen. Det är aldrig för sent att börja.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , intressant?

Kommentarer

Populära inlägg