Aldrig ensam

Min semester sjunger på de sista verserna. Jag är nöjd - klimathotet till trots har det varit underbart med sol, bad och vackra solnedgångar med en kall mojito mot gommen. Att vara ledig är en lisa för själen och en nedkoppling av tankegångarna. Det är så lätt att nå sig själv, sitt inre jag. Det räcker egentligen att titta på katten för att inse att vi människor kanske fått en del om bakfoten. För att sträva mot något kräver att vi vet vad det är vi önskar nå och i ett ekorrhjul kommer vi ingen vart.

Att arbeta för att varje månad få en lön, det gör vi i stort flertal. Sluta att arbeta är lika med att ingen lön erhålls och är inget alternativ för de flesta jag känner. Jag har också noterat att människor i stort, när de byter jobb, deppar över att de kanske bara lyckas arbeta ihop tio eller femton semesterdagar till den kommande sommaren. Jag brukar replikera att om du börjar en anställning före den 31:a augusti så har du rätt till 25 semesterdagar, annars är det 5 dagar. Och det gäller fram till det nya semesteråret och sedan är det nya 25 dagars rätt. Då blir folk brydda och ibland glada - tills jag berättar att dagarna kan vara obetalda. Då går det ju inte, säger de. Jodå, det är ju bara att spara undan lite pengar till de obetalda dagarna, säger jag. Då går de. Men, ropar jag, det handlar om uppskjuten belöning! Hallå?

Vi som insett sparandets dygd, vi inser att vi inte är ensamma. Vi har ju en kader av slantar i olika investeringar som arbetar medan vi har semester. Vår finansmotor stannar inte vid ledighet eller ens arbetslöshet. Efter sommarens lata dagar har våra vänner arbetat ihop än fler bidrag till framtiden. Det är en fröjd och en tröst. Varje spadtag vi tar på jobbet, varje papper vi vänder eller bokslut vi stämmer av skapar pengar för oss - samtidigt som våra vänner arbetar parallellt.

När vi sedan slutar arbetsdagen, tar en löprunda, lagar middag och kanske kopplar av en stund med en bok eller ett avsnitt - då arbetar vännerna vidare, oförtrutet för din skull. Verkliga vänner, minsann. Och en dag, och den kommer, så tjänar helt plötsligt dina vänner ihop fler nya slantar än vad du själv förmår. Och den dagen är frågan om du ens ska göra fler dagsverken alls?

Så var rädd om dina kära vänner, vårda dem och omhulda dem. Ta dem på allvar och var dem trogen - och du har vänner för livet som kommer att göra allt för dig. Ja, det gäller så klart inte bara dina pengar utan dina riktiga vänner. Men kanske den tid du saknar för de senare blir större på sikt? Du kanske ger dig bättre förutsättningar att vara en bättre vän?