Privatekonomi ska vara inspirerande. Och att vårda och omhulda den är av vikt - hur du gör det är ointressant. Västkustinvesterarens inlägg kring hemmets
egna balansräkning, som jag sprang på häromdagen, är en sådan inspirationskälla. Familjens ekonomi är i det stora hela väldigt likt hur ett företag fungerar med kostnader och intäkter. Så varför inte göra dig en egen balansräkning? Så ser du ju hur sunda finanser ditt företag har!
Så helt frankt kopierade jag Västkustinvesterarens upplägg och lade in i excel. Och när man väl gjort så blir det naturligt att titta på nyckeltal som härör till just företags finansiella hälsa.
Eget kapital är en post i varje företags balansräkning. Som namnet antyder handlar det om den del av kapitalet som är företagets egen - den motsvaras alltså inte av skulder. Det egna kapitalet är matematiskt lika med tillgångarna minus skulderna. Man kan också uttrycka det som att det egna kapitalet är företagets nettoförmögenhet. I privatekonomin är det dina egna slantar!
Skuldsättningsgrad är ett sådant som visar på företagets finansiella risk och räntekänslighet vilken också ökar vid ny belåning. Beräknas som skulder/eget kapital och kan ses som den finansiella styrkan. Kvoten bör så klart vara så liten som möjligt. Dock har många svenskar idag så stora bolån att de har en skuldsättningsgrad på flera hundra procent. De stigande bostadspriserna har dock för många varit en bra affär. Dock ska man notera att för att det ska vara lönsamt att öka skuldsättningsgraden måste räntekostnaden vara lägre än den förväntade avkastningen på investeringen. Hur många räknar på detta konkret?
Soliditet visar istället företagets långsiktiga stabilitet och förmåga till betalning och beräknas förenklat som eget kapital/tillgångar. Hur stor del av tillgångarna är finansierade med eget kapital? I Sverige är ett vanligt soliditetsmål mellan 30 och 40 procent - ju högre desto stabilare.
Hur ser det ut med
likviditeten? Var finner man svaret på den frågan? Ja, du gissade rätt - i balansräkningen och visar företagets omedelbara betalningsförmåga av kortfristiga skulder. I en privatekonomi är detta allt från kontanter till det som omedelbart kan hämtas från exempelvis bankkontot. En tumregel på en god kassalikviditet är över 100 procent. Understiger kassalikviditeten 100 % kan exempelvis anläggningstillgångar, din bil kanske, behöva avyttras för att kunna betala kortfristiga skulder. För egen del beräknar jag likviditeten baserat på likvida medel och kortfristiga skulder.
Inventarier ska skrivas ned årligen så att de är rimliga. Kan man verkligen sälja bilen till det bokförda värdet? För egen del håller jag värderingen låg. Genom en analys av värdet på tillgångarna kan du förutse behovet av framtida investeringar.
En gång om året kan det vara spännande att göra en egen balansräkning och jämföra med den föregående - hur gick året?
Kommentarer
Skicka en kommentar
Välkommen att kommentera här på bloggen, inget går upp emot en levande dialog. För att göra det så enkelt som möjligt men samtidigt bibehålla ett skydd mot anonymitetens nättroll krävs nu inloggning för att kommentera.
Kommentarer kräver registrering, exempelvis hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör.
Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, hets mot folkgrupp, uppmaning till brott eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam kommer att raderas.
En del kommentarer identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats. Ha tålamod!
I övrigt undviker jag att censurera så det är kommentatorns ansvar för innehållet som föreligger.