Drömjobbet

Pratar ni med era barn någon gång om yrkesval? Och i ett led kring detta - studieinriktning? Det finns ju lite olika tankar kring det här med jobb. För ett barn eller en ungdom är nog ett framtida yrke ganska diffust och de första tankarna går nog inte i riktning mot varför man i grund arbetar: försörjning. Att betala hyra och sätta mat på bordet är ju inget reellt för en ung människa.

För egen del har jag aldrig haft för avsikt att påverka mina barn i en eller annan riktning, något som jag ser hos en del föräldrar i bekantskapskretsen. I grunden är istället min önskan att mina barn ska bli nöjda med de val de gör i livet - och att göra sådana handlar för mig att vara medveten om vad olika val innebär.

Det finns två trötta uttryck som definierar ytterligheterna i yrkeslivet och de lyder:

1. Jobba med det du älskar och du jobbar inte en dag till i ditt liv
2. Om man ändå måste jobba så varför inte tjäna pengar?

Det första uttrycket låter fint men är få förunnat. För många är jobbet ett tvång, om än så litet, som påverkar andra val i livet. Det andra uttrycket är mer cyniskt men likväl sant - det är väl bättre att få ut lite fler slantar om man ändå måste göra det här jobbet? 

Oavsett är det så att om en ung människa vill välja jobb utifrån en dröm eller ett intresse så spelar det roll vilken yrkesbana vederbörande väljer. Det är inte nödvändigtvis så roligt att välja med plånboken - men det gäller kanske att vara lite pragmatiskt också? Många väljer yrkesbana helt och hållet efter dröm och intressen utan att undersökt konsekvenser för levnad och pension. Med en bra lön kanske man även kan välja en större frihet över tid som gör att man kan ägna mer tid åt det som är ens dröm - även om den inte är speciellt lönsam.

Ofta lönar det sig att studera vidare efter gymnasiet och det är en viktig aspekt. Den genomsnittliga livslönen för en person med akademisk utbildning är ungefär 16 procent högre jämfört med någon som bara har gått gymnasiet. Tyvärr är det inte alla utbildningar som lönar sig i längden. Det finns flera utbildningar där det ur ett ekonomiskt perspektiv hade varit mer lönsamt att börja jobba direkt efter gymnasiet istället för att studera vidare.

De utbildningar som ger jobb med en hög livslön är bland annat civilingenjörer, civilekonomer, jurister och läkare. De utbildningar som idag är en ekonomisk förlust över tid är yrken så som lärare, socionomer och sjuksköterskor. Och det här må vara för jäfligt - men det är fakta.

Den grupp som är mest gynnad av högre studier är läkare, jurister, ekonomer, civilingenjörer och tandläkare. Med en livslön på mellan 20 och 27 miljoner kronor har dessa tjänat in kostnaden för sin utbildning inklusive lönebortfall under studietiden efter ett tiotal år i sina yrken. Livslönen blir mellan 23 och 59 procent högre jämfört med en person med gymnasieutbildning.

Sämre är det att vara konstnär, arbetsterapeut, lärare i årskurs 1 till 6, sjuksköterska och socionom. Inga av dessa yrken är det lönsamt att utbilda sig till. Livslönen blir mindre än i jämförelse med en person som börjar arbeta efter gymnasiet - någonstans mellan 1 och 10 procent.

Och det här är bara fakta. Och fakta ger olika konsekvenser som man inte ska blunda för. Med rätt fakta till hands bör man göra sina val - det finns dock inga rätt eller fel val.

Dessutom vill jag påstå att det för de flesta av oss borde vara positivt att byta arbete eller inriktning en eller flera gånger under livet - jag tror att ytterst få yrken är tillräckligt roliga eller spännande att den känslan räcker till hela vägen. Samtidigt så finns det så klart människor som älskar sina jobb och inte heller vill göra något annat - och dessa kan jag bara gratulera.

Lön är inte allt. Lön är inte ens hälften. Men lön är likväl viktig. Varför då? Jo, för att jobbet är inte hela livet. Det är inte ens hälften. Det egna självförverkligandet ligger oftast någon annanstans.