Personlighetsekonomi

Varför är det så att vissa människor kan spara pengar och investera klokt medan andra låter det slantarna likt sand rinna mellan fingrarna? Det finns förmodligen många orsaker till skillnaderna -  uppväxt, personliga ekonomisk färdigheter, livsförhållanden och så vidare. Men även personlighetsdrag spelar roll i hur vi förmår att hantera våra pengar.

Pengar - bara ordet kan skapa känslor så som rädsla, frustration, spänning eller förväntan. Absurt mycket av våra livstider åtgår till att tjäna, spendera, låna och spara pengar. Vissa människor knyter till sitt egenvärde och framgång till hur mycket pengar de har.

Att utbilda sig i ekonomisk färdighet är ett viktigt steg för att bli en kunnig privatekonom men lika viktigt är att erkänna svagheter i personlighet och lära sig att kompensera för dessa. Kämpar du för att hålla fast vid en budget eller är du en finansiell trollkarl? Hur ser du din personlighet ut?

Ekonomer är tydligen oftare psykopater än andra yrkesgrupper. Narcissism, machiavellianism och psykopati kallas den mänskliga personans mörka triad och associeras till en strävan efter makt, status och social dominans. Tydligen är det vanligt att människor med stor koppling till dessa tre också sitter i fängelse.

• Narcissism: Uppmärksamhetskrävande, charmig, fåfäng, grandios. Men med lågt självförtroende och en vilja att manipulera andra.
• Machiavellianism: Kylig, omoraliskt tänkande, långsiktiga manipulationer och ett sug efter pengar, makt eller framgång.
• Psykopati: Antisociala egenskaper, kicksökande, manipulativ och impulsiv.

Av dessa tre är jag av noll och intet. Kanske därför som jag också är föga framgångsrik i varken yrkesliv eller privatekonomi?

Nu närmar vi oss först Black Friday och därefter följer hela julhandeln. Hos Buffert listas fyra shoppingpersonligheter som kanske du känner igen dig i någon av dem?

Jojospenderaren kämpar på och shoppar inte alls under en tid men går sedan över styr med jämna mellanrum. Lite så som en periodare kring alkohol eller en bantare som äter en ärta till frukost och en bakelse till middag. De kronor som sparas när det snålas tas igen med råge när det väl shoppas.

Slackerspenderaren anser att bekvämlighet är viktigare än pris. Om du kan välja mellan att köpa en liter mjölk för tolv kronor runt hörnet eller åtta kronor ett par hundra meter bort väljer du butiken runt hörnet. Att shoppa kläder i en butik nära jobbet känns betydligt mer lockande än att åka till billigare outlets utanför stan. Du tar hellre en taxi hem från stan än att behöva gå en bit och vänta en kvart på bussen.

Reaspenderaren är körd när det är halva priset. Det finns en kick i orden rea, utförsäljning och halva priset. Även om du i slutänden spenderar mer än planerat så älskar du kicken i att  göra ett riktigt kap. Ibland köper du reaplagg som du inte ens provat och inte heller är säker på att du någonsin kommer att använda. Du är beredd att unna dig ett par dyra märkesskor som jag inte köpt annars, om de är försedda med en röd prislapp.

Zombiespenderaren ägnar inte sina inköp någon eftertanke. Ofta köper du samma typ av varor som du alltid gjort av ren vana. När du packar upp matkassen undrar du ibland hur eller varför du köpte vissa grejer och du har ofta mindre pengar än väntat i plånboken, utan att egentligen veta hur de gick åt.

Av dessa spenderartyper är jag nog lite av alla fyra. Tyvärr.

Jag läste att ett bra sätt att se vilken personlighet du är i privatekonomi är att se på vilken bil du kör. Mest ekonomisk är du som kör en KIA eller en Skoda. Med en Lexus eller Mercedes är status viktigare. Fast vad är det egentligen värt att göra sådana kopplingar?