Budgetpost

Mörker och regn men vad gör väl det här inomhus. En lång arbetsdag är över och det mesta av förtjänsten gick till att tanka bilen. Tur är att jag har vår budget i You Need A Budget för då finns det inga överraskningar. Verktyget har en inspirerande funktion som kallas pacing där man kan se hur många dagar före eller efter man ligger i användandet av pengar för respektive budgetpost. Man lockas till att göra av med mindre än vad som budgeteras. Senast idag gjorde jag några finfina fynd i livsmedelsaffären på bröd som hamnade i frysen - tio kronor för stora limpor är prima.

En post som för 2019 är noll kronor är mitt studielån. Det slutbetalades den 2:a januari men bokfördes för 2018. Det är inga småpengar som nu kommer sparandet till del, ungefär 1 800 kronor per månad. Det känns bra. Funderade på att bjuda familjen på en kaka men det blev inget då det inte fanns någon budgetpost för detta.

2019 blir ett intressant år. Viker konjunkturen, tro? Mycket talar för det och familjen Pennings sparande är så nära det går att stoppa i madrassen - räntor och en skvätt ädelmetaller är vad som slantarna investeras i. En del människor gör bokslut vid året och sätter visarna på noll. Själv föredrar jag ett rullande tolv som har en högre trovärdighet. Vad är meningen med att gå 20 procent minus under 2018 och sedan sitta och, märkligt nog, glädjas över att portföljen gått upp 2 procent hittills i år? Kalkylen är dålig, särdeles dålig då procenträkning inte gör sig bra med tvära avslut. Istället så har man torskat drygt 18 procent i ett rullande tolv.

Mer intressant är då hur man lyckas begränsa sina förluster. Att inte tjäna pengar är inte dåligt om alternativet är att förlora dem. Alla förlorade procent är alltid betydligt svårare att arbeta tillbaka. Jag får emellanåt kritik för att jag ser de tvåhundra dagarnas medelvärde som en god indikator - den anses kantig och osäker. Men gör du få affärer eftersom du har ett liv att leva så är det inte så. Ett medelvärde på en irrationell och nervös börs är ett balsam för själen.

I den enklaste av investeringar köper man när medelvärdet pekar uppåt och säljer när det sluttar utför. Det behöver inte vara svårare än så. Överkurs är att blanda in femtio dagars medelvärde för att titta på gyllene kors och dödens kors men är egentligen inte av nöd. Med denna synnerligen enkla metod förlorar du inga pengar utan tjänar - du tjänar inte mest men du förlorar heller inte.

Det finns få anledningar att jämföra sig med andra och en sådan plats som Shareville är mer till skada än nytta om man jagar de som tjänar de största pengarna - riskerna är absurda och passar möjligen de som inte har något liv utanför börsen. Att ta stora risker med sina besparingarna är inte bättre än att spela på hästar eller casino - i längden är man en förlorare.

Jag måste inte tjäna pengar passivt varje månad. Inte ens varje år. Men att spara undan för att senare investera i ett gynnsammare klimat är däremot en utmärkt idé. Det gäller bara att inte tappa tålamodet.

Folk skrattar åt mig när jag säger att mitt avkastningsmål är tre procent årligen. Själv anser jag det rimligt. 2019 kanske blir ett år med en procent upp? Kanske även året efter? Jag finner det högst realistiskt och mitt mål kommer jag inte att missa. Det är roligare att överprestera mot sig själv än att ständigt behöva revidera ned sina förhoppningar.