Ulla Anderssons missar

Nu har jag tänkt till lite igen. Kanske finns det något klokt i det, vem vet? Det hela började med att indicier fanns att deras regering, inte min, åter en gång ville höja skatten på ISK, den enda möjlighet vi småsparare numera har att försöka spara till äldre dagar, buffert inför bekymmer eller till våra barns framtid.

Jag är bekymrad att politiker i stort är så okunniga i privatekonomi. Skolningen är också i stort skral bland partiernas ekonomiska talespersoner.

Ett talande exempel är den ekonomiske talespersonen för Vänsterpartiet, Ulla Andersson, skolad till barnskötare och som var pådrivande i den senaste skattehöjningen av ISK. Om det är de riktigt rika hon är ute efter så missar hon grovt eftersom ISK är en vanlig sparform bland låg- och medelinkomsttagare. Exempelvis är medianbeloppet på ISK hos Nordnet 33 500 kronor. Är det rikedom, Ulla?

Signalvärdet ska heller inte underskattas - om du sparar så ska du straffas. Jag är nyfiken på om Ulla sparar något till sin ålderdom och i så fall hur? Jag har all respekt för Ulla och hennes bakgrund och jag är övertygad om att hon vill väl. Ullas pappa dog tidigt, hon orkade inte med skolan och hoppade av gymnasiet, blev tidigt förälder och med det följde tuffa ekonomiska förutsättningar. Ulla har hjärtat på rätt ställe men tyvärr missar hon målet, enligt mig. Hjälp till självhjälp är det jag tror på. Det stärker oss alla!

Investeringssparkonto infördes 2012. Många svenskar öppnade sådana konton för att kunna spara för framtiden, inte minst sedan avdragsrätten för pensionssparande bryskt togs bort. Småfolket, det vill säga vi alla i gemen, sparar i ISK och tar all risk på börsen och staten tar oavsett upp- eller nedgång pengar från oss i form av skatt via en schablonavkastning. Det får vi leva med, uppenbarligen.

Vad som är viktigt att veta är att schablonskatten inte är en skatt på vinster utan om börsen rasar och din utdelning uteblir får du ändå betala. I långa börsnedgångar skattar du på ett krympande kapital. Att skatten idag är ganska låg beror på att vi har mycket låga räntor. Med normala räntor skulle schablonräntan stiga ett par procentenheter och schablonskatten med 30 procent på det. Rika människor använder knappast ISK att spara i så detta är också ett icke-argument. Att jaga penningtvättande banker borde vara fokus, inte min mammas eller min dotters småslantar.

Min enkla poäng här är signalvärdet. Varför inte skattebefria ISK och istället ta bort ränteavdragen? Visa tydligt att spara är bra och att låna är dåligt? Jag kan ju bli finansminister imorgon!

Om vi resonerar enkelt, så att jag själv begriper - och kanske Ulla? Om vi rycker undan ränteavdraget bara så där och för stunden bortser från att många är överbelånade - vad händer? Sannolikt sjunker bostadspriserna i samma omfattning, det vill säga runt 30 procent. Vi har alltså en bomarknad som totalt sett värderas till 70 procent av tidigare nivå.

Det enkla scenariot är då att alla behöver låna mindre av banken, får en tryggare privatekonomisk kalkyl och lättare når en sund belåningsgrad. Med ett skattebefriat sparande skulle många fler spara undan pengar som de får över i en lägre belånad värld. Färre skulle vara fattiga och fler skulle klara sig själva utan Lyxfälla och skuldsanering. I korthet - samhället skulle bli mer jämställt. Förlorarna är bankerna och det låter väl bra, Ulla?

I verkligheten behöver vi en omställelsetid. Trappa av ränteavdragen med 5 procent per år och sänk skatten på ISK på samma sätt. Ännu bättre är att ta bort skatten helt med en gång. Oroar sig någon för att rika skulle nyttja ISK så sätt ett maxbelopp på vad som är skattebefriat. Vad sägs om åtminstone 33 500 kronor, Ulla?

Vi har mera gemensamt än vad som skiljer oss åt, vi svenskar, oavsett idelogisk inriktning - att vi vill varandra väl, att samhällsklyftorna ska minska och att vi skapar en mer ekonomisk rättvisa. Hur vi når detta skiljer sig dock markant åt. Men en sak är säker - en höjd skatt på ISK är inte ens en del av en lösning i den riktningen.