Fakta

Jag uppskattar fakta. Jag trivs när känslor isoleras från verklighet. Vi människor är synnerligen känslodrivna och det är i sin ordning så länge vi är medvetna om detta. Intressant är också att vi aldrig vet hur andra människor känner, vi vet blott hur vi själva känner. Samma sak gäller tankar. Och det är skillnad på det vi vet och det vi tror att vi vet.

Vad jag tror mig veta är att det som finns att läsa på Ekonomifakta är fakta kring ekonomi - även om jag inte är helt säker. Åtminstone känns det så, inte minst då det inte talas om ostbågar eller hitan och ditan.

Ibland frossar jag och räknar på min skatt. Jag förfasas och jag fascineras. Inte helt sällan tänker jag att vad fan får jag för pengarna? En gnutta tröst är att löneskatterna har gått ned - och så behöver det fortsätta. Varför? Jo, för att vänstern är mer känslor än fakta, något som inte gagnar.

Jag pillar lite och väljer år 2005 och skriver in samma lön som jag har idag, för att få en rättvis jämförelse. Då var min marginalskatt hela 56,8 % av min inkomst. Sedan dess har den successivt minskat och är i år nere på 52,7 %. Fortsatt en hög beskattning men i rätt riktning. Det ska löna sig att arbeta annars kan det vara.

Vi har ju en progressiv inkomstskatt så marginalskatten stiger gradvis med inkomsten. För relativt låga arbetsinkomster är marginalskatten inte särskilt hög. Den understiger till och med kommunalskattesatsen. Skälet till det är att både grundavdraget men framför allt jobbskatteavdraget håller ner marginalskatten så länge dessa ökar med inkomsten. När jobbskatteavdraget sedan slutar att öka vid en årslön om cirka 375 700 kronor stiger marginalskatten till kommunalskattens nivå.

Det finns ytterligare tre trappsteg i skattetrappan. Det första infaller vid 504 400 kronor och kallas också för den nedre brytpunkten. Vid denna höjs marginalskatten med hela 20 % eftersom man då börjar betala statlig inkomstskatt. Nästa trappsteg, som ligger vid cirka 629 600 kronor, höjer marginalskatten med ytterligare 3 % till mäktiga 56 %. Skälet är att jobbskatteavdraget då börjar trappas av.

När inkomsten når 703 000 kronor, den övre brytpunkten, stiger den statliga inkomstskatten med ytterligare 5 % genom den så kallade värnskatten och marginalskatten når därmed sin maximala nivå på 60 %. För riktigt höga inkomster, ungefär 1,65 miljoner kronor, sjunker sedan marginalskatten till 57 % eftersom jobbskatteavdraget då är nere på noll kronor.

Att hålla nere sin inkomst kan vara av vikt, exempelvis via skatteväxling. Framförallt den nedre brytpunkten är brutal. Denna gräns motsvarar 43 300 kronor per månad och påverkar inte inkomsttaket för sjukpenning, föräldrapenning eller a-kassa. Så varför tjäna mer via lönekuvertet? Det blir så mycket skatt att betala till allt från menskonst till terrororganisationer.

Väljer du att löneväxla kan din arbetsgivare skjuta till 6 % av beloppet. Avstår du exempelvis 1 000 kronor av din månadslön blir då din pensionspremie 1 060 per månad - varje krona räknas. Att din arbetsgivare kan skjuta till så mycket beror på att särskild löneskatt på pensionspremier är cirka 6 % lägre än arbetsgivaravgiften på kontant utbetald lön. Hela mellanskillnaden kan alltså komma dig till godo!

Ovan är fakta, inte känslor.

En annan känsla: jag vill ha en ny bil. Men jag köper en begagnad - det krymper tiden till pension med ett år. Minst. Det är fakta. Eller?