Norm

Vi är alla olika och därför har vi också olika förhållningssätt till skulder. Att låna pengar för olika orsaker är vår samtids norm - till studier och till bostad men också till renodlad konsumtion så som resor, bröllop och bil. Väldigt många väljer att inte tänka något speciellt kring sin belåning utan är något självklart där räntor och kanske amorteringar är en del av de månatliga kostnaderna. Det är tur att vi inte är statiska varelser för så gjorde definitivt jag - jag var en del av normen. Men jag fann en insikt.

Skuldsatthet är alltid en ofrihet - så känner jag numera. Skulder skaver, irriterar och är ett orosmoment. Skulder är okontroll och frivillig underkastelse. Det är absolut ett mål att bli skuldfri för mig. Och det första steget är att skattkistan ska kunna balansera ned skulderna till noll. Där är vi inte idag. Endast 31 procent av lån och skulder täcks.

En insikt är en upplysning. Tar du inte den på allvar väljer du att inte bryta normen. Att låna ofantliga belopp till en lägenhet och amortera minimalt, ta studielån och att privatleasa en personbil är definitivt norm. Att låna till konsumtion i övrigt är nära nog norm. Att ta snabblån är på väg att bli det. Men normer är inte lagbundna - du har friheten att bryta normer och göra så som du vill.

Jag använder ett budgetverktyg för att hålla samman privatekonomin. Oavsett om du vill använda ett sådant eller ej har just detta verktyg en inspirerande blogg som innehåller artiklar och inspiration för varje hemmaekonom. Ännu bättre är att de också har podcast med korta avsnitt där vissa av dessa kallas debt stories. Här berättar människor, och det är alla amerikaner då verktyget är från andra sidan pölen, hur de gått i klinch med sina skulder. Naturligtvis är budgetverktyget med i samtalet men det är egentligen ointressant. Det som är av vikt är hur dessa individer har gått från norm, ointresse och avsaknad av kontroll till icke-norm, intresse och kontroll - och hur de massivt lyckas att betala av stora skulder på förvånansvärt korta tidsperioder. Det är inspirerande lyssning som jag rekommenderar.

I vissa av avsnitten får man höra att andra människor finner det provocerande att man försöker bli skuldfria. Hur kommer det sig? Är det för att de rör sig utanför normen? Blir andra obekväma med det?