Nu hägrar påsken och jag har fyra härliga lediga dagar i rad. Jag är ämnad för ledighet. Hela min natur trängtar och längtar efter otvång. Men även längre ledigheter klingar av och övergår till vanliga arbetsdagar igen.
Så det är intressant när jag tittar i riktningen mot karriär så är det inte högre tjänster eller mer ansvar jag söker utan fler semesterdagar och högre lön - för att kunna gå ner i tid. Med mina dryga femtio år och den erfarenhet jag skaffat mig så är det inte mer jobb jag söker utan mindre. Målet ligger kvar att vid 62 och några månader avsluta arbetslivet så som det ser ut idag. Men innan dess suktar jag efter en statlig eller regionstjänst och bort från den privata sektorn för där finns en del ytterligare möjligheter att avveckla sig i god ordning.
Vi ska jobba mer och längre enligt våra politiker. Samtidigt så sitter 104 före detta politiker och lyfter avgångsvederlag. En sådan är socialdemokraten Veronica Palm som lyft 1,9 miljoner kronor sedan hon hösten 2015 hoppade av riksdagen vid 42 års ålder. 5,1 miljoner har socialdemokraten Pär Axel Sahlberg fått utbetalt sedan han lämnade riksdagen för 13 år sedan. Och någon undrar varför vi har politikerförakt? Riksdagsledamöterna utformar själva regelverket för inkomstgarantin som bekostas via skattemedel. I mina ögon är det rent bedrägeri att låta sig försörjas på detta sätt.
Det är lönesamtal på gång på mitt företag och chefen skojade lite och sa att hon skulle skicka ut vad det blev och att det redan var klart. Lilla gumman, tänkte jag i mina för stunden härskande tankar , du vet inte vad som väntar.
Jag är nämligen mycket duktig på att hantera
tystnad. När jag sagt vad jag vill säga så är jag tyst tills jag får ett svar. Jag kan vara tyst länge. Mycket länge.
Ni kan inte ana hur drypande jobbig stämningen det kan bli för den jag samtalar med men inte för mig. Det är dessutom effektivt. Människor tycker ofta att tystnad är stressande och behöver konfirmationer eller åtminstone någon respons - en nick eller ett humhum. Men jag är tyst. Och utan känslouttryck. Och ingen överslätande mimik. Jag är helt enkelt bra på att förhandla. Och jag ser fram emot det.
Jag älskar när folk slutar på min arbetsplats. Helst många i stora grupper. Det är i sådana situationer man ska tala lön med sin chef. I de stunder de verkligen behöver dig - då ska du tala lön. När projekten inte kan bemannas och när kunderna inte får vad som avtalats - då ska du tala lön. När nyckelpersoner försvinner ut genom dörren och du är kvar och kan saker bäst - då ska du tala lön.
För det är
alltid så att det inte finns utrymme att betala dig mer. Så säger de oavsett om firman går bra eller dåligt. Jag har faktiskt aldrig hört något annat än att det inte finns mer än si eller så att betala. Och det är struntprat - det finns pengar men det är bara frågan vem som ska ha dem - du, någon annan eller chefen själv.
Dessutom talar man ofta om procent i löneförhandlingar och då finns också ränta-på-ränta-effekten att ta hänsyn till. Får du 2 eller 4 % första året och sedan kanske 3 % följande år så ser du skillnaden. Man utgår alltid ifrån vad man
har när man förhandlar om lön så därför blir också varje förhandling i sig viktig över tid. Och så även om du byter arbetsgivare. Och allt hänger samman i pensionavsättningar och jada jada.
Så var aldrig blygsam. Var tuff. Tala om att du är bra och att du gör det bra. Berätta att du är viktig för din arbetsgivare. Och slutar samtalet med att du och din chef sitter och glor på varandra utan att säga något och klockan tickar på - dra då ditt ess ur rockärmen: res dig och konstatera att ni får ta ett nytt samtal senare och att chefen får återkomma med något mer. Detta är effektivt och du kan göra det här flera gånger. Arbetsgivaren vill bli klar med löneprocessen och tillåter inte att den drar ut hur långt som helst på tiden. Och det skapas en lärdom - att förhandla med Per Penning är jobbigt så vi tar höjd nästa gång för att slippa det här stöket.
Samtidigt så måste du vara realistisk så du ska ha lönestatistiken inläst där din typ av tjänst, sektor med mera finns med i samtalet. I annat fall blir det bara tramsigt så var tydlig men rimlig.
Glad Påsk på er förresten - nu njuter vi av vårvindarna!
Kommentarer
Skicka en kommentar
Välkommen att kommentera här på bloggen, inget går upp emot en levande dialog. För att göra det så enkelt som möjligt men samtidigt bibehålla ett skydd mot anonymitetens nättroll krävs nu inloggning för att kommentera.
Kommentarer kräver registrering, exempelvis hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör.
Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, hets mot folkgrupp, uppmaning till brott eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam kommer att raderas.
En del kommentarer identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats. Ha tålamod!
I övrigt undviker jag att censurera så det är kommentatorns ansvar för innehållet som föreligger.