Det du vet är vad du har

Om du förlorar allt av materiellt värde, hur skulle du reagera? Alla dina pengar, ditt hus och din bil. Bara borta. Skulle du bli modfälld, arg eller uppgiven? Ingen bra idé.

Det betyder inget alls, egentligen. Du skaffade ju de här pengarna en gång tidigare. Du vet uppenbarligen någonting och kan då göra det igen. Du är inte den första att förlora allt. Kunskap är så mycket mer värt än pengar. Nästa gång kan du tjäna dem och med ny kunskap behålla dem.

Alla kan ärva pengar men alla kan inte tjäna dem. Det är mycket viktigare att vara en klok person än en rik person. En klok person kommer alltid att hitta vad denne behöver. Men en rik person utan kunskap kan ofta inte ens förbli rik. Det är därför så många människor förlorar sin förmögenhet bara några år efter att de byggt den eftersom de har lärt sig hur man tjänar pengar men de saknar kunskapen för att veta hur man behåller den.

Och det här gäller inte enbart materiella ting utan i stort sett allt - du ska inte hålla fast vid ens den största förlust. Om du förlorar synen eller en lem, om du tappar förmågor eller drabbas av sjukdom - acceptera det och gå vidare. Ingen vill hamna där men en förlust blir ett nytt nu med nya förutsättningar. Livet är som livet blir och det är ett enda, kort eller långt.

Att arbeta med rikedom i sinnet i första hand - eftersom det är det enda du kan kontrollera. Jag tänker på en sådan person som Nelson Mandela som tillbringade 18 år i en cell på fängelseön Robben Island. Han var fysiskt en fånge men fri i sinnet. Han kom ut med visdom, karaktär och moralisk styrka trots de svåra, mörka åren. Mandela är verkligen en förebild i det hänseendet.

Döm mig inte utifrån mina framgångar. Döm mig istället utifrån hur många gånger jag föll - och reste mig igen. Kloka ord ifrån Seneca.