Dumbanken

Idag tjurar jag kring bolån. Vår bank Handelsbanken, sedan 1996, vill inte ge mig den rabatt familjen Penning förtjänar. Inte ens om vi binder. Jag känner en trängtan kring otrohet.

Vi har idag en rörlig ränta, trots en hög rabatt från listpriset, på 1,7 %. Med enkelhet kan vi byta långivare och få 1,2 %. Med vår belåning motsvarar detta, efter skatteavdraget, ett årsbelopp på ungefär 7 000 kronor. Vi har dock den gamla, fina försäkringen i Handelsbanken som innebär att om jag eller frun kolar vippen för 65 års ålder halveras lånet. Det krävs ju lite beräkning på det - behöver vi kompletterande livförsäkringar?

De flesta livförsäkringar är relativt dyra och skulle vi ta varsin sådan motsvarande en miljon kronor per skalle blir det en årskostnad bortåt 6 000 kronor per år vilket äter upp besparingen.

Frågan är dock vilken typ av försäkring vi behöver och i vilka belopp? Vi har ett omyndigt barn hemma åtminstone fem till sju år. Skulle en av oss sätta skorna för gott vore det bra med en miljon att parera kostnaderna med så att Guldhönan inte blir av med alla fjädrar.

Jag har fastnat för Almänna änke- och pupillkassan och deras lösning som inte är så dum. En försäkring som löper under 13 år, fram till när vi fyller 65 år, och där försäkringsbeloppet är en miljon kronor, ungefär motsvarande Handelsbankens försäkring, är det möjligt att betala hela premien på c:a 83 000 kronor som engångsbelopp. Efter försäkringstidens slut faller mest troligt hela beloppet tillbaka och kanske lite mer, enligt kalkyl 95 000 kronor.

Om vi betalar in motsvarande 164 000 kronor nu får vi tillbaka, om vi överlever, knappt 200 000 kronor om 13 år. Dör någon av oss faller försäkringen ut. Bolaget räknar på en återbäringsränta på 8 % så i sig blir livförsäkringen ett sparande med avkastning.

Om alla vindar ligger rätt så sparar vi över samma period, om ränteskillnaden håller i sig, ungefär 90 000 kronor i boräntekostnad. Ett försvarligt belopp.

Hur resonerar du? Ni som alla har olika livssituationer?