Mer än hälften av Familjen Pennings
Guldhönan© befinner sig numera i en sparrobots vårdnad, nämligen
Lysa. Varför sparrobot och varför just
Lysa? Det är en kompott av olika skäl och orsaker.
Varför jag väljer en tjänst så som
Lysa är min insikt kring oförmåga, tillgänglighet till fonder och en avsikt kring tid.
Genom åren när jag investerat har jag insett att jag, liksom de flesta, inte är kallade. Trots mitt sprattlande har jag inte över tio års tid förmått att slå mitt jämförelseindex. Ibland gick det fantastiskt bra och sedan kunde det gå rejält uselt. Därtill finns inte intresset i tillräckligt stor omfattning, inte minst eftersom jag lönearbetar och tiden inte heller finns där. Så det landade i den gamla devisen:
om du inte vet vad du ska köpa, köp då allt. Det innebär indexfonder.
Det är möjligt att bygga ihop sin egen portfölj med både index- och räntefonder med en risknivå som passar dig själv. Abert är tillgängligheten - alla de fonder som du kanske vill ha med i din portfölj kan du inte nå via en svensk tjänst. Är strävan att din portfölj ska spegla världsmarknaden blir det lurigt och tidskrävande. Jag slipper sådana bekymmer med
Lysa. Jag sparar även tid.
Många aktörer vill nu vara med och sno åt sig en bit av kakan med automatiska investeringar. Jag tror att
Danske Bank är den senaste med sin sparrobot
June. Även
Collector Bank är ganska ny med sin
BetterWealth. Så varför
Lysa och inte någon av alla konkurrenterna?
Lysa är en tjänst, liksom alla andra sparrobotar, och jag måste därmed betala för den. Detta är minst sagt en viktig punkt i alla investeringar men i synnerhet när det gäller index- och räntefonder. Här är
Lysa billigast på den svenska marknaden med 0,24% i maximal årlig avgift, därutöver tillkommer gängse fondavgifter. Avgiften varierar mellan 0,35 till 0,65 % hos konkurrentern där
BetterWealth är klart dyrast.
Viktigt är också hur bra man lyckats med att förhandla fram fondavgifterna samt vilka ingående fonder är. Här sticker inte
Lysa ut på samma sätt men är likväl bland de bästa med 0,12 till 0,15 %.
Nordeas tjänst
Nora är här klart dyrast med 0,59-0,79 %. Men det är ingående fonder som avgör den faktiska kostnaden så en exakt jämförelse är i princip omöjlig att göra. Har du en hög andel räntefonder är det exempelvis väldigt dyrt med
Danske Banks tjänst. Fortsatta förhandlingar med ingående fonder är dock något som alla tjänster bör jobba hårt med och att redovisa dem noga!
Opti är en fondrobot som jag skulle kunna tänka mig att komplettera med då man har med råvaror som tillgångsslag. Och det finns så klart stora utvecklingsmöjligheter i själva tjänsterna, vill jag hävda.
Kritiken mot robotrådgivning är ofta att man inte slår index och att sparare vill vara aktiva själv. Men jag anser att alltför många överskattar sin egen förmåga att skapa god avkastning. Flertalet av dessa borde se sparrobotar åtminstone som ett bra komplement i sitt sparande.
Jag har inte uppburet någon ersättning för denna text från någon av nämnda tjänster eller banker.
Kommentarer
Skicka en kommentar
Välkommen att kommentera här på bloggen, inget går upp emot en levande dialog. För att göra det så enkelt som möjligt men samtidigt bibehålla ett skydd mot anonymitetens nättroll krävs nu inloggning för att kommentera.
Kommentarer kräver registrering, exempelvis hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör.
Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, hets mot folkgrupp, uppmaning till brott eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam kommer att raderas.
En del kommentarer identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats. Ha tålamod!
I övrigt undviker jag att censurera så det är kommentatorns ansvar för innehållet som föreligger.