Samlad

Att räkna med blott något mer än kaffepengar i pension efter ett långt arbetsliv är kanske en god bedömning att göra. Att spara själv, på ett eller annat sätt, är ett klokt agerande. Och jag menar reda slantar - inte fastlåsta så som en bostad.

Man bör varken spara för lite eller för mycket vilket många gör - pengar är ju också en källa till glädje här och nu samt åren före pension. Prognoser är viktiga att göra och jag ser fram emot Pensionsmyndighetens nya verktyg som släpps i höst som på mer exakta premisser ska stötta oss som är över de femtio.

Sparande hänger ju ihop med inkomst och i Sverige var medianinkomsten 2017 så som disponibel sådan 248 000 kronor. Det är i mina ögon en ganska rejäl summa. Hälften av svenskarna tjänar detta eller mer per år och att själv spara åtminstone tio procent till pension ter sig högst rimligt.

Själv ligger jag en bit över den 80:e percentilen men sparar också mer än 25 procent för framtiden utan att det gör ont någonstans. 359 000 kronor är denna percentil.

Den 20:e percentilen är 162 500 kronor och ligger du där under kan det vara svårare att spara. Men för sin egen skull behöver man likväl göra det. Smärtsamt, svårt? Ja, men det får inte vara omöjligt om man vill behålla kontroll över rodret.

Hur mycket man kan spara hänger också ihop med hur mycket man lånar. Bolån, studielån och konsumentkrediter är de vanligaste. En sparkvot är avhängig av räntekvoten på dessa lån - pengar räcker så länge de räcker.

Hur mycket sparar svenskarna? Den är intressant ur flera aspekter. Det som kallas total sparkvot innefattar både finansiellt sparande och reelt sparande, det vill säga bostaden, samt premie- och tjänstepension och då landar vi på runt 17 procent. Tvättat för dessa och om vi enbart tittar på finansiell sparkvot blir det blott blygsamma och knappa 6 procent, alltså en bit till de 10.

Att sparkvoten varierat kraftigt genom åren och även varit negativ under perioder beror till stor del på politiska beslut men delvis på konjunkturen. Höga skatter på sparande har alltid påverkat viljan till att lägga undan lite pengar. Känner du till att socialdemokraterna, tillsammans med centern, införde ett tvångssparande under ett par år under 80-talet?

Räntekvoten är numera, eller ska jag säga fortfarande, mycket låg. Hushållens ränteutgifter ligger på 2,4 procent i genomsnitt. En direkt översättning för ett skuldfritt hushåll blir då att man sparar 8 procent av sin disponibla inkomst.

Hushållens skulder ligger på drygt 186 procent av disponibel inkomst, något som är direkt kopplat till förmåga i räntekvoten. En högre ränta i framtiden torde äta upp sparandet, åtminstone om man önskar bibehålla sin livsstil. Är det då taket för vad svenskarna klarar av? 7,9 procent? Vårt första bolån var på 8,9 % och det kändes billigt då.

I genomsnitt lägger ett svenskt hushåll runt 26 procent av inkomsten efter skatt på boendet. Vad lägger du?