Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte. Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprak

Roderomläggning


Symptomatiskt. Vad av nöd och tvång inloggad på min jobbmail en timme under gårdagen. Fick nästan nässelutslag av ångest att jag om en dryg vecka behöver börja igen. Vad är det för fel på mig?

Jag är fågel fri. Jag vill breda ut vingarna och flyga dit jag vill. När jag vill. Det tycks spela dålig roll oavsett vilket jobb jag har - jag vill aldrig vara där ändå. Kanske är jag sjuk i någon outforskad diagnos, för vem mer än jag har en räknare i telefonen som visar antal dagar till en drömd pensionsdag? Ja, jag är nog sjuk, på något sätt.

Det finns hopp. En del sparar för att kunna leva vidlyftigt efter arbetslivet. Jag är jättenöjd med att bara vara ledig. Jag behöver inga stora slantar för att vara fågelfri. Egentligen borde jag snart börja räkna på exakt vad som behövs en månad - det får bli ett spännande budgetprojekt, kanske?

Vi kommer att slå om rodret inom kort. Det tycks bli september månad. Jag börjar dels jobba 90 procent då vilket är ljuvligt men amorteringen av bolånen förändras i och med byte av bank. I och med att vi nu minskar amorteringen av bolånen till 2 000 kronor per månad så blir prognoserna lite annorlunda för framtiden. Det blir helt enkelt mer sparat och mindre amorterat.

Vår villa värderas på alla möjliga sätt beroende på vem och hur man frågar. Mellan 3,2 och 3,9 miljoner kronor ligger oftast i potten. För oss var det viktigt att nå en värdering där vi fick den bästa räntan och det lyckades vi med - bankens fuktade finger i luften gav 3,7 miljoner och eftersom vi lånar 2,1 miljoner och kommer då under 60 % i belåningsgrad. Vi lägger oss på en amortering på 2 000 kronor per månad vilket motsvarar en dryg procent. Vi slänger definitivt förmåga till slutamortering överbord. I gengäld ökar vi på sparandet.

En modifierad plan innebär att bostaden kommer att vara belånad till c:a 2,1 miljoner kronor när vi når planens slut augusti 2029 och motsvarar 14 % av en inkomst som inte räknas upp över åren. Det långsiktiga sparandet blir 22 % av inkomsten och vid planens slut är beloppet minst 3,6 miljoner kronor. Mitt avkastningskrav är modesta 3 % årligen, det blir roligare så.

Prognosen ger ett 4 % årligt uttag av kapitalet per månad med 12 000 kronor lite drygt. Vi avser dock att använda lite mer av det kapitalet än så och med ett rakt uttag på drygt 21 000 kronor per månad räcker pengarna minst 18 år och motsvarar 32 % av nettoinkomsten idag.

Om inget av trist karaktär uppstår under resan så lär vi ha löneökningar men också kostnadsminskningar då barnen lär ha lämnat boet allihop under dessa år.

Till hösten ska jag göra en ny uttagsprognos för pension. Frågan är också om inte en budget för åren framöver behövs - vad vill vi och vad ska kostnaderna vara under pensionsåren framgent? Det kan bli knivigt då den trubbiga prognos som går att göra ger på handen 50 till 55 % i pension av dagens inkomst. Vi får se hur det går - kanske vi kan stressa fram mer kapital att spara under resan innan slutlig hamn? Kanske hyresrätt på sikt?

Kommentarer

Populära inlägg