Pengar in och ut

Men pengarna måste ju in.

Så sa min kusin till mig när vi träffades senast och kom in på ämnet privatekonomi. Samtalet handlade egentligen mest om pension och när i tiden han eller jag avsåg att göra patron ur och lämna den gyllen buren med sitt hamsterhjul. Men så gled vi in på ämnet jobb, inkomst och utgifter och min kusin är nog så som de flesta - de vet vad de tjänar men inte riktigt vart pengarna tar vägen mer än att de gör det. Och då måste pengarna in varje månad året om.

Att inte ha koll på vart ens slantar tar vägen kan vara hälsovådligt. Stress gör oss mer infektionskänsliga och bli sjuka. Stress har många otäcka baksidor så att även ha det kring sin privatekonomi är helt onödigt. Och den vanligaste orsaken till stress över pengar är de kostnader som ibland kallas oförutsedda - en bil som går sönder men även sådant som julklappar. Du måste ha en ganska usel fantasi om du inte kan föreställa dig den årligt kommande julen eller att din bil har slitdelar.

En budget kan vara ett lämpligt stöd för var och en utan fantasi nog för då dyker ju utgifterna upp och du kan slå ut kostnaderna över året och bygga en buffert för ändamålet.

Inga inkomster är dock intressanta om de inte knyts till utgifterna. Och så som lönearbetande, både jag och fru Penning, drar vi in hiskeliga summor om vi tänker till. Och vi gör av med alla pengar i vår budget eftersom även sparande är en utgift - då pengarna försvinner ur loopen, så att säga.

Men hur mycket pengar behöver vi egentligen? Vad hade vi klarat oss på?

När man, som jag, använder You Need A Budget får man när man startar en ny budget ett antal inspirerande kategorier att börja med. En av dessa är Omedelbara skyldigheter. Det är sådana kostnader som inte kan tummas på - de ska betalas. För familjen Penning ligger de på ungefär 15-20 % av våra inkomster. Den andra hyfsat viktiga kategorin är Sanna utgifter, sådant som också måste betalas för att inte hamna hos kronofogden men där det går att kapa och frisera. Även här ligger vi på 15-20 %.

Kategorin Skulder, som inte innehåller mer än studielån för oss, är c:a 3 %, Livskvalitet ungefär 5 % och Bara Kul hela 12 %. Resten är sparande, någonstans mellan 40 och 50 %.

Så med enkel överslagsräkning med ett par förutsättningar så som inget sparande mera, studielånen borta, inga jobbresor och barnen utflyttade så kan jag och frun leva som nobelt herrskap på halva dagens inkomster - göra vad vi önskar, i princip.

Utan Guldhönan så borde jag och frun landa på ungefär 48 % av dagens inkomster netto. Guldhönan kommer att kunna leverera minst 25 % av dagens inkomster över 15 års tid. Och då räknar jag ifrån att vi går i pension vid 62 års ålder.

Att ha 75 % av dagens inkomster med kostnader, trots guldkant, på motsvarande 50 % av dagens - hur kan det gå fel?

Med dagens fula skattesystem så betalar man mer skatt vid tidigt uttag av pension än senare så troligen får vi börja med att leva av Guldhönan. Jag har däremot planer på säsongsarbete av något slag, kanske via seniorpoolen eller liknande, där man väljer hur mycket och när man vill jobba.

Det finns så klart massor med osäkerhetsfaktorer så det är viktigt att jobba vidare med Guldhönan - den enda garant som finns för inkomst senare i livet. Vem litar på en politiker?