Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte. Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprak

Frihet i lån?


Frihet är ett vackert ord. Att vara fri är att välja helt själv. Sedan frihet i en kombination. Fågelfri. Semesterfri. Och så skuldfri. Avsaknad av skulder. Många gånger finansiella skulder. Skuldfri är då inga penninglån av något slag. Skuldfri är vackert men är det viktigt?

Att vara utan skulder är en skön känsla. Samtidigt är alla känslor inget att hänga upp sig på eftersom de saknar rationalitet. Vissa lån är bra lån, trots allt. Studielån är ett sådant talande exempel där lånet i sig bör leda till en examen med en riktning i livet. Ett bolån är mer eller mindre nödvändigt för att bo och leva. Men oavsett vad pengarna i ett lån har för syfte så är ett lån en skyldighet - ansvar att betala.

Så frihet i sig har denna aspekt. Ju färre skyldigheter desto friare är du. Att skaffa barn är en glädje men ett ansvar är ett vanligt exempel. Allt är en avvägning mellan utfall och kostnad. Vilka förpliktelser är du beredd på att ingå avtal kring?

Jag följer våra lån med nogsam kontroll. I första hand är det räntekostnaderna som är under lupp. Bolån (1,2%), studielån (0,19%) samt skatteskuldens ränta från bostadsförsäljningen (0,5%) innebär en kostnad per år på c:a 27 000 kronor. För mig innebär detta åtagande 151 timmar av arbete eller nitton hela arbetsdagar. Nästan fyra arbetsveckor. Omsatt i tid på det viset gör det hela tyngre och allvarligare. Samtidigt är våra räntekostnader på knappt 2300 kronor per månad låga jämfört med många andra, inbillar jag mig.

Det räcker ju att titta i morgontidningen och se erbjudanden på en bil via privatleasing där månadskostnaden börjar på kanske 2300 kronor. Snarare är det 3500 kronor och uppåt som det handlar om för en familjebil. I min värld är att hyra något en ren räntekostnad och en privatleasing är detta även om att köpa en bil också är en usel affär. Men varje åtagande att betala något varje månad är en belastning av din frihet.

Att behålla lån för att istället rikta amorteringsslantarna i en mer avkastande riktning är bara klokt. Men många människor gör inte så utan konsumerar istället upp slantarna - direkt eller indirekt via nya lån.

Så vad är ett bra lån? Ska man hårddra det så är det ytterst få lån som är bra. Investeringslån där avkastningen blir högre än räntan är ett sådant. Ett bolån är inte nödvändigtvis ett bra lån eftersom det är mycket svårt att räkna på om det blir en vinst i slutänden. Studielån räknar jag som ett bra lån då det troligen ger dig en bättre löneutveckling och kanske ett roligare jobb. Alla former av krediter är av ondo om de uppbär en räntekostnad.

Så enklast är nog att vara skuldfri. Att aldrig skuldsätta sig. Det är nog den bästa friheten, egentligen. Tyvärr fungerar vår värld inte riktigt så.



Kommentarer

Populära inlägg