Planer över java

Idag har jag min lediga dag. Det känns bra. Inbillar mig att jag behöver en sådan men det kan också vara enbart att jag vill. En vecka i taget. Och så bör man väl leva oavsett hur ens liv ter sig. En stark kopp kaffe och jag hinner botanisera i investeringarna. Eller egentligen hela privatekonomin - både inkomster och utgifter är ett spännande spel.

Tittade i veckan på solceller för taket. Räknat och botaniserat men inser att det är svårt att räkna hem. Jag tycker att bolagen som säljer solceller har glädjekalkyler i återbetalningstiden och familjen Pennings slantar kan arbeta bättre på annat håll. Dessutom så är det ju taket - de allra flesta bolag säljer utanpåliggande solceller och förutsättningen är då att taket behöver ha en längre livslängd än solcellerna och vårt tak är lagt 1990. Därför tror jag att integrerat solcellstak är melodin den dag vi behöver byta taket helt och hållet - sammantaget dyrare men samtidigt billigare då inga nya pannor behövs. Miljöaspekten är också tveksam då vi redan idag köper grön el. Så vi avvaktar och ser framtiden an. Hörde på radion, förresten, att verkningsgraden på solceller stadigt ökar. Idag ligger vi på 17 till 21%. Dagens teknik med kristallint kisel kan i laboratorie nå 24-27% sedan tar tekniken stopp då den teoretiska möjligheten ligger på c:a 30%. Om tio år räknar man i det kommersiella ledet ha paneler runt 25-28% i så kallad flerskiktsteknik. Skillnaden kan låta liten men är större än vad man tror - varje soltimma man får på sitt tak behöver så hög verkningsgrad det bara går.

Jag älskar glass och borde äta mindre. Jag äger dock lite glass i Alvesta och fick nu nys på en riktad nyemission. Och hade det inte varit för att Alvestaglass nyligen tecknade distributionsavtal med Häägen-Daz så hade jag fnyst åt det hela. Högre omsättning leder det till och jag kommer att haka på tåget.

Var och en får ju försöka att hitta sin väg till avkastning på sina sparslantar. Under månaden har jag gjort min första investering via Tessin och det är möjligt att det blir en eller två sådana till. I min plan för avkastning över tid har jag blygsamma årliga 3% så därför passar denna investering in bra i diversifieringen. Den första investeringen löper med 10% årsränta upp till 18 månader. Det ska bli intressant att följa.

Konjunkturavmattningen är nog reell men frågan är bara hur snabbt den rullar fram. Även om min avkastningsplan är 3% per år så är min kalkyl för framtiden något lägre. Jag hatar glädjekalkyler och vill verkligen nå fram till det jag satt mig för så denna ligger på 2,4% årligen. Tittar jag däremot på avkastning plus insättningar blir förändringen runt 13% årligen. Naturligvis vill jag nå bättre siffror.

Det finns olika hållpunkter och en av dessa är när studielånen är slutbetalda. 2022 är det året och detta frigör över tjugoniotusen kronor per år.

En annan hållpunkt är bostadslånet och när det når 50% av amorteringsgrundande värdering på 3,7 miljoner kronor. Detta är vad vi kan förhålla oss till och nås egentligen inte under planens löptid fram till 2029 utan runt 51%. Men men en årlig inflation på 1% når vi detta 2026 vilket frigör tjugofyratusen kronor årligen.

Med dessa förutsättningar når vi enligt plan en miljon kronor i kapital oktober 2020. I augusti 2025 når vi två miljoner kronor och den tredje miljonen i maj 2029 - samma år som planen är slut.

Vad händer efter planen? Ja, det står skrivet i stjärnorna. Vad som sker, däremot, är att allt sparande och all amortering upphör. Det innebär att disponibel inkomst ökar med över 50%. Vi kommer att ha ett bolån, om vi bor kvar, på 48% av värderingen. Vi kommer ha runt tre miljoner i kapital. Detta torde innebära att vi rimligen kan gå ned mer i tid eller till och med avsluta arbetslivet.

Så, nu var kaffet uppdrucket. Dags för en runda i naturen.