Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte. Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprak

Brister


Det är värt att påminna om då det är så lätt att glömma - vår oro och ängslan för vad andra människor gör. Eller säger. Till och med tänker. För vad kan tänkas ske?

Och utifrån alla dessa farhågor agerar vi. Vi ska hinna före. Vi ska minsann ta dem innan de får oss. Anfall är bästa försvar, som det sägs. Agera först så vi är först till marknaden, kunden eller partnern. Vi spenderar pengar, vi lobbar, vi sätter upp ett försvar. Vi skaffar oss mentorer och coacher. Vi är först på bollen.

Ironin är dock att all denna ångest och uppbådad energi istället tar vårt fokus bort från själva bollen. Istället blir det en distraktion som tar oss bort från ansvaret, det där dagliga byggandet av verklig kvalitet. Ytterst få företag, familjer, imperier eller kretsar förstörs av yttre krafter utan oftast på grund av sådant som hybris, arrogans, rädslor och själviskhet.

Vi borde istället vara mycket mer intresserade av vår egen vilja och våra egna brister än vad någon annan, vem som helst, kan kasta på oss. För vad har vi kontroll över? Och vad kan vi egentligen bortse ifrån till etthundra procent? Vår egen handling eller någon annans?

Enligt Marcus Aurelius så kommer lugnet när du slutat att bry dig om vad de säger. Eller tänker. Eller gör. Lugnet kommer när du enbart bryr dig om vad du gör.

Kommentarer

Populära inlägg