Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte. Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprak

Investeringar


Vad är väl en investering? Kort är det väl något du byter pengar mot för att få något tillbaka? Mer pengar kan det vara men jag sträcker det gärna till sådant som glädje, välbefinnande, funktion och tid. Jag kan tänka mig att betala för mer eller bättre tid - en stund i solen, kanske. Eller att njuta av något så som mat eller dryck. Eller filantropi, det ger mycket tillbaka att stötta eller att hjälpa. Men i denna stund kommer en slant att investeras i bostaden för förnyad funktionalitet, inga större summor, dock, utan i runda slängar tjugofemtusen kronor.

Familjen Penning känner heller ingen semesterångest. Vi behöver inte resa iväg för vi trivs där vi är - och i den närmsta omnejden. För det första bor vi i en oas, ett paradis och i en grön lunga. Skogen och naturen finns hundra meter bort från vårt hus, vi hör hästar gnägga och kossor råma. Trädgården är full av sång och surr och i fjärran över fälten betar hjort och rådjur. Nej, jag är ingen storstadsmänniska och jag tror egentligen ingen är det - vår mänskliga natur är skapad för annat än betongdjungeln.

Att sänka tempot, frigöra tid och inte jämföra sig med andra är stressens motmedel. Ibland skulle jag kunna tänka mig ett leverne i en liten norrlandsby även om jag inser att jag kanske romantiserar kring det. Att arbeta så mycket som vi människor gör kanske heller inte är rätt och riktigt? Men att hitta det jobb som man finner roligt är nog det viktigaste. Och att behålla det.

Mer än var 10:e svensk kommer inom kort att sakna ett arbete enligt prognos. Att då, som jag, både ha ett tryggt, välbetalt jobb och ett roligt sådant är en ren, skär dröm. Detsamma gäller fru Penning. Så vi kan leva så som tidigare, undantaget den sociala sfären, och dra in slantar som aldrig förr och fortsätta att investera i ett vikande börsklimat med hopp om en rejäl belöning i nästa högkonjunktur. Ja, och även om vi har trygga jobb så är vi med i a-kassan - jag kan inte se så många anledningar att någon inte skulle det. Men uppenbarligen har den poletten inte fallit ned hela vägen. Att ha ett jobb är en mycket bra investering. Att ha en inkomst när jobbet försvinner är det näst bästa.

Vad finns det mer värt att investera i? Här kommer två tips från mig - ett bihotell till de små rara solitärbina och en bok till dig. Boken heter Mer pengar för pengarna och är ett alster från Småspararguiden som är, hör och häpna, oberoende rådgivare. För mindre än två hundralappar får du rådgivning värd så mycket mera. Ja, detta tips är inte sponsrat, så ni vet. Själv har jag köpt boken och inte bara ett bihotell utan tre.

Kommentarer

Populära inlägg