Hej och hå! Att ta sig ur sängen ter sig allt omöjligare för varje dag. Jag tror att min tallkottskörtel har lämnat in efter den här avgrundsmörka vintern. Och inte har jag någon fin gryningslampa att få ett behagligt uppvaknande av, utan det är min mobiltelefon som står för det brutala arbetet att väcka mig ur min Törnrosasömn.
Fast det är inte Törnrosa jag möter i badrumsspegeln, utan en gengångare. Usch, släck ljuset, ha förbarmande! Vik hädan, vad vill du mig!?!
Nej, jag vill ha semester. Och en sol.
Snart stundar skidsemestern och då vill jag ha en stor, gul sol på himlen från morgon till kväll. Ingen vind heller, det ska vara vindstilla. Och så ska ungarna vara friska, ja hela familjen helst. Och så ska de dessutom vara snälla, glada och tacksamma. Barnen alltså.
Skidsemestern gör dock ekonomin en aning ansträngd. Vi har tyvärr ännu inte anammat exempelvis
Frisk ekonomi:s förmåga att spara till semestern åratal i förväg, vilket verkar vara en utmärkt strategi. Inte heller sommarsemestern har vi hunnit börja på att spara till.
Men nästa sommar hoppas vi på att hyra ett hus i Italien, och till det ska det sättas upp en sparplan, minsann! Aahh.. Italien. Vinet. Maten. Människorna. Fast jag har ju inte varit i Italien. Mer än på en skidresa för ett par hundra år sedan. Är det ljuvligt i Italien, tro?
Nu är det ju sportlov och barnen ska få slippa skola och dagis så mycket det går. Idag och imorgon är de hos sin mormor, vilket de tycker är skoj. Och att få en eller ett par kvällar utan nattning och stök hemma är väldans behagligt. Det är tyst och lugnt. Men det räcker med ett par kvällar, sedan vill man helst ha dem hemma igen, skrikande och skränande.
Jag har beslutat att inte söka ett annat jobb jag läste om, som jag skrev om
här. Och det är sammansatta skäl, men ett av huvudskälen är att energin för ett nytt jobb inte finns. Kanske tallkottskörteln igen? Ett annat skäl är den vikande
konjukturen. Vart resan bär hän vet vi inte, men att det är mer än oroväckande skriver jag under på. Och min resa mot ekonomiskt oberoende blir svår utan ett jobb. Efter att ha läst 'Rich dad - poor dad' och dessutom skrivit ett
inlägg kring skillnaden mellan rika och fattiga blir jag lite lätt röd om öronen.
Men då får jag väl vara en fattig rik ett tag, tills jag blir rik. En rik fattig ska jag inte bli.
Läs även andra bloggares åsikter om
semester,
konjuktur,
karriär,
tallkottskörtel
ja det är mycket ljuvligt i Italien, stormtrivs där, men ack så dyrt, så jag får väl skänka en liten slant
SvaraRaderaHäpp! Har du varit mycket i Italien? Aaah.. semester! :)
SvaraRaderaHar i London har solen straaaalat hela dagen och det ar sa dar lagom kyligt och friskt i luften - harligt! Inte ar det direkt dags att dra pa sig shortsen kanske men for ogonblicket nojer jag mig med detta ;-)
SvaraRaderaItalien är precis så fantastiskt som man kan tro och lite till. Jag har varit där minst en gång om året de senaste tio åren. Tips på en bra region att hyra hus/lägenhet i är cinque terre, dvs. fem byar på rad i Ligurien. Där finns allt, den goda maten och vinet, långa stränder, mysiga medeltida gränder, snälla italienska tanter (barnvänligt) och dramatisk natur. Gångavstånd mellan de fem byarna också (som alla har lite olika karaktär).
SvaraRaderaDet ser onekligen läckert ut, cinque terre. Men är det barnvänligt med de klipporna?
SvaraRadera1: det är alltså inte bara jag som är otroligt trött hela tiden, en lite tröst i lågenergihelsiket
SvaraRadera2: vi sparar i fonder varje månad för långsiktigt resesparande. Det känns jättebra, förutom att nu har vi insett att det är svårt att vilja använda pengarna. Vi vill resa men vi gillar att se pengarna växa också.
Linnea H, vi sparar separat till resor. Eller det är tanken. :)
SvaraRaderaFonder och aktier är långsiktiga investeringar, plus 7 år. Men avkastningen går säkert till resor framöver.
Ja, håller absolut med om att fonder är långsiktigt. Det mesta av vårt fondsparande är till pensionen om 19 år. :-)
SvaraRaderaVi har turen att ha pengar i en buffert på räntekonto och om fonderna ligger lågt när vi ska resa kan vi "låna" av den och sedan sälja av lite när fonderna är högre, alt pytsa in det månatliga resesparandet på räntekontot tills bufferten är fylld igen. Vi har högre buffert än vad vi vanligtvis behöver, vi bor inte i hus eller liknande, så det är mycket sällan det dyker upp totalt oförutsedda utgifter.
Men jag tror att även om vi hade vårt resesparande på ett räntekonto eller likn skulle vi ha svårt att göra av med pengarna, trots att vi älskar att resa. Jag är så snål att jag tycker att det bär mig emot att göra av med pengar man har lyckats spara ihop.
Jag känner mig också lite deppig, liksom sambon (trots gryningslampa). Det är kanske en epidemi? Vi får hoppas att alla blir gladare när solen är framme mer.
SvaraRaderaJag har varit en del i Italien, i Rom och Milano samt bilat runt lite. Alperna är FANTASTISKA. En av våra vänner visade sig vara en rik typ, tog med oss till familjens sommarstuga - ett gods med 20 rum i en liten bergsby. Otroligt mysigt och pittoreskt.
Milano var dyrt och snobbigt. Rom var stökigt men fint. Tycker nog de mindre orterna var betydligt charmigare och vänligare. En nackdel är att så få kan engelska.
Ja, låt oss hoppas på lite sol framöver. :)
SvaraRaderaSkidsemester ja. Just hemkommen. Det är dyrt. Av någon anledning som jag inte riktigt vet hur det gått till (jo, det vet jag ju) har jag lyckats att avsiktligt spara. Nu ska jag summera kaoset, och se om det blev som förutsett och avsatt. Resultatet blir nästa års budget ...
SvaraRaderaSemester för oss innebär ofta en spräckt budget, vi får se hur det landar denna gång. :)
SvaraRadera