Vad är billigt?

Efter mycket tid hängande på Blocket och en lördag farandes runt, runt har vi slutligen hittat en ny bil. På ett märkligt sätt så tycks vi ha haft tur med kollapsen av begagnatpriser på personbilar.

Visserligen tycks folk i gemen tro att de kan få ut på sin bil vad som exempelvis föreslås på Bilpriser. Men efter att ha haft annonsen ute i två månader och endast fått skambud via telefon på bruten svenska så blir de luttrade - och säljer till mig!

Speciellt svårt är det att sälja lite större bilar och inte minst SUV:ar - de är helt iskalla. Så vill du ha en sådan så är det onekligen läge nu. Kanske en Hummer?


Vi valde att köpa en mellanklassbil som är bensindriven. En årsmodell äldre än den vi hade tidigare men också 7000 mil mindre på mätaren. Och så fick vi femtontusen kronor över. Fair enough!

Varför inte en liten bil? Eller en miljöbil?

Jo, en liten bil kan aldrig nå samma säkerhet som en lite större. NCAP i all ära, men det hjälper inte i en riktig krock om du möter en större bil. Deformationszonerna behövs - se här. Och en liten besparing i bränsleförbrukning kompenserar inte i min värld med familjen i bilen och ett allt sämre klimat i trafiken.

I miljöbilshänseendet tycker jag att det ännu inte finns tydliga, långsiktiga styrmedel och målsättningar. Hittills tycker jag exempelvis att etanolsatsningen i Sverige är ett fiasko och lär förbli. Jag som privatperson vågar inte satsa, även om jag skulle vilja. Konsekvenserna i plånboken blir för omfattande.

Istället så väljer jag en bil vars andrahandsvärde kan få gå till noll på några år utan att jag påverkas nämnvärt. Just av den anledningen att jag INTE vet vad som komma skall. När kostar bensinen 25 kronor litern? Kommer jag framöver kunna ta mig kollektivt till jobbet? Distansarbete - en melodi för framtiden? Ingen tillräckligt lättläst prognos finns ännu.

Läs även andra bloggares åsikter om Personbil, Miljöbil, NCAP, Säkerhet, Ekonomi, Privatekonomi