Skeenden
Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte. Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprak
Man upphör aldrig att förvånas.
SvaraRaderaVi har lagt vår ribba på en nivå där vi amorterar av topplånet på max 10 år. Förhoppningsvis (om vi köper huset vi nu tittar på) kan vi värdera om huset när vi t ex installerat bergvärme och renoverat fönstren. Då slipper vi topplånet tidigare.
Bottenlånet ska vi sedan klara av att amortera på 40 år - om i nu bor kvar så långe. I så fall tror jag att inflationen hjälper till en del på slutet. Målet är att ha en riktigt låg boendekostnad som pensionär.
Vi klarar en ränta på 6%, även om det naturligtvis inte är lika kul som 2%. Fattar inte hur bankerna kan låna ut om man inte har mariginaler att klara minst 6%.
Det är definitivt många som lånar för mycket och i kombination med obefintlig amortering kommer få det mycket kärvt om några år.
SvaraRaderaVi amorterar, om än lite. Har huslån som understiger vad många andra har i billån.
Självfallet bör man amortera. En bra tumregel tycker jag är att man skall amortera sitt hus till man är pensionär (dvs ca. 70 år).
SvaraRaderaFör en individ på 30 år medför detta 40 årig amotering. dvs ca. 2100 kr per lånad miljon och månad. Lånar man då 3 miljoner bör man kunna amortera 6300kr i månaden kan jag tycka.
Är man 40 år amorterar man sedan på 30 år. dvs en lånad miljon återbetalas med 2800kr i månaden.
Utöver amortering skall sedan se till att man sparar så mycket att man inte behöver låna för konsumtion såsom bil, nytt badkar mm. Smat att man har ett långsiktigt sparande för ålderdomen i ex. aktier.
Det finns nu säkert många som inte håller med mig om att man behöver ha betalat av sitt lån till man är pensionär. Så kan man säkert tycka men man skall ha klart för sig att som pensionär så lever man på sparkapital och värdepapper. Detta gäller även den allmänna pensionen.. Att låna pengar för att köpa aktier är det ju ingen som gör, eller? När du är pensionär lever du helt och hållet på aktier och obligationer genom eget sparande, avtalspensioner och AP fonder...då skall du inte ha några lån heller.
Jag tycker att det låter sunt att ha sitt hus betalt tills man är pensionär. Bättre pension kan väl inte finnas? Då klarar man sig ganska bra. Det gäller ju att ha minimala kostnader den dagen man pensionerar sig....Amortera är jätte viktigt. Personligen tycker jag att en bra sparplan är att spara 50% och amortera 50%. Ju mer låneutrymme man har, desto säkrare känner man sig...
SvaraRaderaOrdningsfrun - det låter som en bra ansats.
SvaraRaderaErikjos, då är jag inte ensam om att tycka så - skönt! :)
Berra, alternativet är att sälja före pensionen och skaffa ett mindre, billigare boende?
Minna, det är som du säger även en psykologisk effekt med att amortera.
Intessant läsning och även något jag själv funderar på för tillfället. Står i det klassiska valet att välja mellan att lägga upp så mycket pengar som möjligt kontant och därmed minska räntan på lånet eller att låna fullt ut.
SvaraRaderaSkall inte köpa något hus för 3 millar utan eventuellt ett litet sommarställe/kolonistuga för max halvmiljonen.
Känns inte som det bästa läget jus nu att plocka ut pengar sparade i fonder och aktier för att lägga dessa i ett sådant köp.
Väldigt sunt resonemang att valet inte bör stå mellan att amortera och övrigt sparande, jag hamnar ofta i diskussioner om vilket som man bör föredra när svaret är båda. Själv är jag ensamstående och valde efter separation att bo kvar i huset och hamnade med hög belåning som jag alltid svurit innan att jag aldrig skulle göra. Men jag har valt att låtsas att det är 5% ränta sparar överskottet. Men en vacker dag är räntan där och då blir det tyvärr inte mycket sparande. Men ni som sitter på höga hästar om att man bör göra så och så med amortering av huset, tänk på att er livssituation kan ändras.
SvaraRaderaInte miljonar an - ett sommarstalle! Mmm - det vore nagot!
SvaraRaderaMartin, du pekar pa en av de mest vasentliga sakerna: att ens livssituation kan totalt forandras i ett andetag.
SvaraRadera