Må bättre utan socker

Mitt nyårslöfte, som egentligen borde vara hemligt, handlar om socker. Jag har insett att jag tål just socker dåligt - det dränerar min energi, ger mig hjärtklappning och allmänt illamående. Så var det inte förr - är det åldern, tro?

Jag har lärt mig att vänja sig av med socker, det är ett utmärkt sätt att må bättre. Alldeles för många av våra livsmedel är så fulla med socker att vårt blodsocker ständigt och jämnt är alldeles för högt vilket kan innebära tråkigheter.

Några knep har jag hunnit snappa upp. Exempelvis om du använder socker i ditt kaffe och har svårt att helt sluta med det söta eller om du är van vid att dricka lightdrycker är det tillåtet med sötningsmedel typ aspartam, men mycket sparsamt. Bäst är emellertid att helt sluta eftersom sötman i munnen ökar insulinproduktionen som förberedelse för det väntade sockerupptaget i blodet. Är det ett konstgjort sötningsmedel blir inget socker upptaget i blodet och blodsockerhalten sjunker under den ideala nivån. Då blir du hungrig, trött och sugen.

Vad är då socker? Med socker menas alla tillsatta, energigivande sötningsmedel som kan finnas i läsk, bröd, sylt, glass och liknande. Några exempel: sackaros (vanligt socker) består av lika delar fruktsocker och druvsocker; fruktsocker (fruktos); druvsocker (glukos); mjölksocker (laktos); maltsocker (maltos); honung och sirap.

Om vi tror att socker i maten är en ny företeelse så tror vi fel. Sedan urminnes tider har vi letar efter energi och fått det via örter, honung och rötter. I perioder har avsaknaden av socker varit så stor att vi tuggade björkkåda.

Först efter år 966 började man massproducera socker, då via sockerrör som kom från Alexandria. År 1100 uppfann vi råsocker och det kunde utvinnas i mindre mängder via Venedigs raffinaderier. Sockerrörsplantager anlades på Kanarieöarna och Madeira och sköttes av slavar från öster. Råsocker i större mängder anlände till Europa i samband med den Nya Världen. Eftersom vi slutade tugga rötter och örter i mängder började vi således använda råsocker i maten som tillsatser av olika slag.

Sockrets historia tog en ny vändning 1747. Det var den tyske kemisten Margraaf som presenterade något som slogs upp som världsnyhet. Han hade utvecklat ett sätt att utvinna socker ur den vita rotfrukten som gick att odla över hela Europa - sockerbeta.

Läkare föreskrev även socker som botemedel på olika sjukdomar som gallsten, epilepsi, spetälska, grå starr och ont i bröstet. Tro det eller ej men bröstsocker kunde hittas på apotek ända in på 1900-talet. Och idag är socker istället en orsak till många av våra problem - diabetes, övervikt, hjärtproblem och så vidare.

Min strävan är att avstå från allt som innehåller socker, vitt socker i synnerhet, men även andra former av socker. Jag har börjat läsa det finstilta på förpackningarna, det är en början. Stärkelsesirap och allt som slutar på -os eller -ose som i fruktos eller glukos är bara dolt socker. Lightprodukter, exempelvis lättmajonnäs, innehåller i princip alltid någon form av socker. Såser och färdiglagade rätter i frysdiskarna innehåller vanligtvis också socker.

Jag har förstått att en begränsning av sockerintaget kan ge en viss abstinens och svårigheter att ta bort tankarna på sötsaker. Hittills har det gått ganska bra men lite huvudvärk känner jag av. Blir jag sugen så tar jag en frukt. Att dricka mycket vatten och att sköta måltiderna är till hjälp. Hunger är min värsta fiende om jag vill bli fri från sötsuget. Och en promenad får mig på andra tankar när det kniper.

Det här är mina första stapplande steg mot sockersuget. Jag ger mig inte!

Läs även andra bloggares åsikter om Socker, Hälsa, Diabetes, intressant?