Skeenden
Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte. Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprak
Jag säger bara go!
SvaraRaderaFinns bara ett ord som är värre än jante och det är bekväm! Varför ska man hindra sig själv i sin egen utveckling bara för att man känner sig bekväm?
Om barn tänkte så skulle de aldrig lära sig gå, det är ju bekvämare när mamma/pappa bär runt på en.
Min filosofi har alltid varit att man skall göra sånt som inspirerar en själv. Sen vad man får i lön/pension/arbetstider/uppgifter etc är helt ovidkommande. Om man är oinspirerad på jobbet ska man inte gå dit. Punkt! Både för ens egen skull som arbetsgivarens.
Jag brukar fråga mig själv de frågor du radar upp med jämna mellanrum och om jag inte kan ge ett snabbt och rakt svar på frågan Varför jobbar jag där är det dax att söka nytt, inte för att jag vill ha högre lön utan för att jag inte utvecklas på det jobb jag har.
Dessutom är själv sökandet spännande i sig då man får reda på vilka som är intresserade av ens kompetenser.
GO!
Jag har bytt jobb några gånger och det har väl inte alltid blivit helt lyckat. Man har hamnat på ett ställe som inte alls passade även om man tyckte det från början. Kanske för att man så gärna ville att det skulle vara bra, eftersom man längtade bort från det man har. Det är lätt att hitta fel där man är, svårare att ibland se fördelarna.
SvaraRaderaI vilket fall som helst, även om mina jobbyten inte alltid blivit som jag hade tänkt dem så har jag aldrig ångrat att jag har gjort mina byten. De har gett mig kunskaper och erfarenheter som jag inte hade fått annars.
Jag kan inte ge dig något direkt råd mer än att det piggar upp att byta jobb. Men det är ju precis som du säger, man måste väga säkerheten och tryggheten mot detta.
Lycka till!
Mer lön = mer arbete. Bättre att sänka dina levnadskostnader så behöver du inte arbeta så mycket. Livet är kort och består av spå mycket mer av lönearbete.
SvaraRaderaDu bränner bara den extra inkomsten på extra utgifter och så blir du slav av arbetet.
Kapa dina kostnader och gå ner i arbetstid i stället, typ 60 %.
Jag har gjort så och får mycket mer tid över till fritidsintressen och barnen.
Den trygga anställningen värderas antagligen för högt i Sverige. Det trygga kan bli en nackdel om man väl blir arbetslös någon gång och visar sig vara en person som inte kan anta nya utmaningar utan blir kvar i gamla hjulspår på samma jobb i tid och evighet. Om du tycker att det nya jobbet är mer intressant, och det dessutom ger högre lön, varför inte ta det? På tal om lönen, hur ser löneutvecklingsmöjligheterna ut på nuvarande respektive nya jobbet? Förhoppningsvis jobbar du ju där några år.
SvaraRaderaJag tycker det till största delen låter som du redan bestämt dig! Visserligen förstår jag trygghetsknarkandet - det är alltid lättare att stanna kvar i det trygga. Men om du börjar känna dig kvävd på din nuvarande arbetsplats så är nog risken att du kommer känna dig trygg men olycklig i längden, och då kommer tryggheten antagligen att kännas allt mindre betydelsefull.
SvaraRaderaTa en rejäl funderare över om du kan se dig själv på din nuvarande arbetsplats om tio år, eller om det är dags att utveckla dig själv :)
Byt jobb! Sålänge din familj ställer upp på de hårdare villkoren så tycker jag du ska våga. Man ska inte vara rädd hela tiden, det ångrar man bara.
SvaraRaderaDet gäller att tänka kritiskt om sin tillvaro och ha lite distans från sig själv och sin situation
Du säger att det nya jobbet ger precis de arbetsuppgifter du önskar. För det andra, vilken relation har du till din nuvarande chef/arbetsplats? Du kan väl gå tillbaks om det visaar sig inte passa med det nya (eller har du bränt några broar)?
SvaraRaderaDet är uppenbart vad du vill. Man behöver inte ens läsa mellan raderna. Lycka till med nya jobbet!
SvaraRaderaOerhört stort tack för era kommentarer. De var väldigt givande att läsa och begrunda. Det enda som är synd att ni inte är överens - det hade gett mig ett mer gediget beslutsunderlag. :)
SvaraRaderaJag måste helt enkelt ta en funderare till. Både att välja eller att låta blir är ju ett beslut i sig.
Kanske utnyttja ev möjlighet att ta tjänstledigt ett halvår eller så (beroende på vilken typ av villkor din nuvarande arbetsplats har) och testa det nya jobbet? Lycka till!
SvaraRaderaTack Hanna! Några sådana möjligheter saknas dock.
SvaraRadera