Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte. Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprak

Jobbrotation

Här kommer ett av mina få 'gnäll'-inlägg, åtminstone ur min egen snäva livssyn?

Jo, det gäller karriärbyten - något som är förhållandevis sällsynt i vårt avlånga land men betydligt vanligare på andra håll i världen, inte minst den stora grannen i väster. Och det är väl inte fel att emellanåt fundera igenom vad tusan vi håller på med? Hur väl trivs vi med vad vi pysslar med?

Men att byta karriär eller yrke är sällan gratis och ofta förenat med risk. Ofta handlar det inte om att tjäna mer pengar utan att förverkliga sig själv. Exemplen är många - bankmannen som blev fotograf, ekonomen som blev vinodlare, fotvårdaren som blev präst. Och alla lyckades med sina företag tack vare uppoffring, slit och inte sällan extrajobb för att få ekonomin att gå ihop. Alla är de föredömen i sina val.

Det som stör mig är de karriärsbyten som jag läst om och fortfarande läser om ibland där, vanligtvis kvinnor, gör spektakulära karriärsbyten och tycker att de är duktiga, samtidigt som det finns en partner, vanligtvis män, som pröjsar för hela kalaset tack vare att de tjänar pengar som vanligt i sina jobb - som bankman, ekonom eller fotvårdare. Hur imponerande är det?

Undersköterskan som startade kattpensionat men har en man som kör sin egen servicefirma - ja, det är väl kul att få den möjligheten - men maken då? Vad vill han? Vågar han sig på något nytt med en hustru vars verksamhet verkar aningen lös i kanterna?

Eller kvinnan som startade ridskola efter sin ekonomkarriär. Hon hade turen att maken var företagsekonom och kunde hålla familjeekonomin uppe.

Det jag vill säga är att dessa senare exempel inte har gjort något att yvas över. Så varför göra reportage om dem? Vad har vi att lära? Att ett karriärsbyte måste vara förenat med en penningstinn partner? Ja, så är det kanske om man hoppar på ny karriär som pensionatsvärdinna, som jag läste om härförleden.

Nej, de jag imponeras mest av är de som vågar något, riskerar något och vågar misslyckas. Jag imponeras också av de som vågar hoppa av sina inkomstbringande jobb för att de finner dem meningslösa, omotiverande eller själsligt nedbrytande, gör en down-shifting och startar om med två tomma händer - sann entreprenörsanda.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,
Intressant?

Mer om Down-shifting:

Kommentarer

  1. Jag håller inte riktigt med dig om att mannen får försörja familjen medans kvinnan "uppfyller sin drömmar" genom att byta karriär. I dom flesta familjer (antar att det var så även hos er!) får ju kvinnan vara hemma med barnen under deras första år. Mannen har då möjlighet att satsa på sin karriär (eller åtminstone inte halka efter på arbetsmarknaden,) medan kvinnan får stå tillbaka i sin karriär för att vara hemma med barnen.
    Så ser det ut i dom flesta familjerna i dagens Sverige. Anledningen till det kan vara många; ekonomiska, praktiska etc...

    Men saken är den att om kvinnan senare i livet vill byta karriär, och mannen blir "tvungen" att bidra extra till hushållets kassa under en tid; Borde det inte kunna jämföras med den tiden kvinnan var hemma med barnen, medan mannen arbetade?
    Är det inte hennes tid att få sattsa på sin karriär då??

    SvaraRadera
  2. Madeleine:

    Jag tror du hakar upp dig lite på fel sak här. Det som belystes var att man är inte så jäkla duktig och "vågar" när man har ett skyddsnät i form av annan betalande familjemedlem. Det är alltså den felriktade "ryggdunken" som Per klagar över.

    SvaraRadera
  3. Madeleine,

    Fick mannen byta karriär medan kvinnan var hemma? Nej.

    Får han ta ledig ett helt år (eller 4) att utbilda sig efter kvinnan har haft chansen att uppfyller sina drömmar? Troligtvis inte.

    Faktum är: Om mannen vill byta karriär, måste han slita på nätter och helger medan han jobbar heltid som vanligt. Endast kvinnan får ta ledig.

    SvaraRadera
  4. Robert, du tolkade mig korrekt. Det var inget inlägg i genusdebatten. :)

    Madeleine, frågan du belyser är ju en annan, men den i sig är en orättvisa. Där finns det mycket att göra. Det är inte heller rätt att mannen ska jobba istället för att vara hemma med barnen, åtminstone ska det inte vara av ekonomiska skäl - utan ett beslut inom familjen. I artiklarna jag refererar till fanns det bl.a. en kvinna som bytte karriär till läkare och läste samtidigt som hon jobbade heltid. Så jag menar inte att kvinnor inte kan! Däremot har jag inte sett ett enda exempel på där män hoppar på tokprojekt i arbetslivet - jag förmodar att deras fruar inte sanktionerar dylikt?

    SvaraRadera
  5. Jag har bytt karriär och förverkligar mig själv mitt i livet UTAN att nån man är inblandad i min privatekonomi... faktiskt!

    Men jag stöter ibland på skeptikerna som tror att jag fortfarande lever på min fd man, att jag skulle ha skinnat honom vid skilsmässan eller nåt sånt, vilket inte är fallet..

    Finns mycket fördomar i denna fråga..

    Hadegott!

    SvaraRadera
  6. Simplicity, jag är tacksam för din kommentar, inte minst för att du därmed ger mig möjligheten att följa din nya blogg om sparsamhet - något som jag så väl behöver. :)

    SvaraRadera
  7. Ojoj.. bloggen ja..! *flinar*
    Den borde jag nog ta tag i...

    Men... seriously... Jag började ta tag i min ekonomi och ifrågasätta vad jag höll på med i livet iochmed att jag skilde mig...
    Allt går om man bara räknar efter lite.. man kan klara sig på mycket mindre än man tror...

    SvaraRadera
  8. Simplicity, så är det säkert. Jag ser fram emot hur du lyckats! :)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Välkommen att kommentera här på bloggen, inget går upp emot en levande dialog. För att göra det så enkelt som möjligt men samtidigt bibehålla ett skydd mot anonymitetens nättroll krävs nu inloggning för att kommentera.
Kommentarer kräver registrering, exempelvis hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör.
Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, hets mot folkgrupp, uppmaning till brott eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam kommer att raderas.
En del kommentarer identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats. Ha tålamod!
I övrigt undviker jag att censurera så det är kommentatorns ansvar för innehållet som föreligger.

Populära inlägg